Social hållbarhet handlar om att skapa en arbetsplats där medarbetare kan må bra, känna trygghet och bidra till verksamhetens utveckling. Det är därför inte bara en fråga om värderingar och ansvar. Det påverkar även kvalitet, produktivitet och företagets förmåga att behålla viktig kompetens.
Vad är social hållbarhet?
Social hållbarhet är arbetet med att bygga ett långsiktigt stabilt, jämställt och rättvist samhälle via arbetsplatsen, där mänskliga rättigheter respekteras och individens grundläggande behov uppfylls. Det är en av de tre pelarna i begreppet hållbar utveckling, tillsammans med ekologisk (miljömässig) och ekonomisk hållbarhet.
Begreppet har sina rötter i Brundtlandkommissionens rapport från 1987, som slog fast att ekonomisk, ekologisk och social utveckling måste samspela. På en modern arbetsplats räcker det dock inte med vackra policys. Principerna behöver prägla ledarskapet och märkas i medarbetarnas vardag. Enligt arbetsmiljö- och ledarskapsföretaget Kryast handlar det om att bygga team som samarbetar på riktigt, eftersom verksamheter bara kan växa när människorna i den tillåts att växa.
En heltäckande definition av social hållbarhet omfattar därmed mer än bara schyssta villkor. Det handlar om att skapa en kultur där medarbetare har möjlighet att påverka, bli lyssnade på och känna psykologisk trygghet.
Vad menas med social hållbarhet i praktiken?
I praktiken handlar social hållbarhet om att skapa strukturer som främjar hälsa, samarbete och delaktighet. Medarbetarna ska inte bara kunna utföra sina arbetsuppgifter. De behöver också ha rimliga förutsättningar att göra ett bra arbete över tid.
På en socialt hållbar arbetsplats finns det bland annat:
- Tillit mellan medarbetare, chefer och ledning
- Möjlighet att påverka beslut som berör det egna arbetet
- Stöd från kollegor när arbetsbelastningen ökar
- Rutiner för att upptäcka ohälsa och konflikter i ett tidigt skede
- Utrymme för lärande, utveckling och gemensamt förbättringsarbete
Vad som krävs varierar mellan olika verksamheter. En produktionsmiljö kan exempelvis behöva fokusera på arbetsbelastning, säkerhet och fungerande informationsflöden. I en kunskapsorganisation kan tydliga prioriteringar, återhämtning och psykologisk trygghet vara särskilt viktiga.
Därför är social hållbarhet en lönsamhetsfråga
Bristande social hållbarhet kan skapa stora kostnader genom sjukfrånvaro, sjuknärvaro, personalomsättning och lägre produktivitet. Problemen syns inte alltid som en tydlig post i redovisningen, men påverkar ofta kvalitet, leveranser och kundrelationer.
När erfarna medarbetare lämnar verksamheten tillkommer kostnader för rekrytering och introduktion. Organisationen riskerar också att förlora kunskap som kan vara svår att dokumentera och överföra till en efterträdare.
En arbetsplats med hög tillit har samtidigt bättre förutsättningar att upptäcka avvikelser och förbättringsmöjligheter. Medarbetare som känner sig trygga vågar ställa frågor, rapportera problem och framföra idéer innan brister växer sig större. Trots detta kan området upplevas som svårt att omsätta i praktiken.
Så kan företag mäta social hållbarhet
I vissa branscher kan det kännas som att alla pratar om social hållbarhet, men eftersom det till stor del bygger relationer, upplevelser och beteenden är det svårare att mäta än exempelvis energiförbrukning eller utsläpp.
Ett sätt är att undersöka arbetsplatsens sociala kapital. Begreppet har bland annat populariserats genom statsvetaren Robert Putnams forskning och beskriver de nätverk, normer och relationer som gör det möjligt för människor att samarbeta.
På en arbetsplats visar ett starkt socialt kapital att medarbetarna litar på varandra, upplever stöd och känner att deras deltagande har betydelse. Utvecklingen kan följas genom tre centrala områden.
Tillit, ömsesidighet och engagemang
Det första området är tillit och förtroende, där medarbetarna litar på sina kollegor och upplever att ledningen agerar rättvist, förutsägbart och konsekvent. Det andra är ömsesidighet och stöd, som märks när kollegor delar kunskap, hjälper varandra och tar ett gemensamt ansvar när arbetsbelastningen förändras. Det tredje är engagemang och delaktighet, alltså att medarbetarna får påverka beslut och delta i workshops, förändringsarbete och andra gemensamma aktiviteter.
Psykologisk trygghet är nära kopplad till samtliga tre områden. En psykologiskt trygg arbetsplats gör det möjligt att erkänna misstag, be om hjälp och framföra avvikande åsikter utan rädsla för negativa konsekvenser.
Nyckeltal för den sociala arbetsmiljön
Företag kan följa social hållbarhet genom att kombinera medarbetarnas upplevelser med mer traditionella nyckeltal.
Relevanta mätpunkter är exempelvis:
- Medarbetarundersökningar om tillit och psykologisk trygghet
- Deltagande i workshops och förbättringsinitiativ
- Sjukfrånvaro och återkommande korttidsfrånvaro
- Personalomsättning och orsaker till uppsägningar
- Upplevd arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning
En enskild siffra ger sällan en rättvis bild av arbetsplatsen. Det är utvecklingen över tid och sambandet mellan olika mätvärden som är mest intressant.
Mätningen behöver dessutom följas av dialog och åtgärder. Medarbetarundersökningar som genomförs utan återkoppling riskerar annars att försvaga tilliten i stället för att stärka den.
Framgångsrika organisationer byggs inifrån
Social hållbarhet är inte ett tillfälligt projekt som avslutas när en policy har skrivits eller en workshop har genomförts. Det är ett löpande kvalitetsarbete som behöver integreras i ledarskapet, arbetsmiljöarbetet och verksamhetsutvecklingen.
Organisationer som regelbundet följer upp tillit, delaktighet, sjukfrånvaro och personalomsättning kan upptäcka problem tidigare. De får även bättre kunskap om vilka arbetssätt som stärker hälsa, engagemang och samarbete.
Det är först när värderingar och mål märks i medarbetarnas vardag som arbetet får ett bestående värde. Då blir social hållbarhet både en investering i människorna och en förutsättning för företagets kvalitet, konkurrenskraft och långsiktiga resultat.



