Inga produkter i varukorgen.
Vanligaste fällan med Iso 22002-100 – måste man ha metalldetektor?
Stanadard Ny handbok ska hjälpa företag att navigera den uppdaterade standardserien för livsmedelssäkerhet. Sis-experten Rikard Hellqvist visar hur rätt riskbedömning och flexibilitet ersätter stela regelverk i försörjningskedjan.
Sedan 2005 har det funnits en ledningssystemstandard för livsmedelssäkerhet för försörjningskedjan för livsmedel, foder och förpackning: Iso 22000. Därefter utvecklades tekniska specifikationer för grundförutsättningar för livsmedelssäkerhet och hygien för olika sektorer. Men i slutet av 10-talet ville man slå ihop flera delar av arbetet med grundförutsättningar för en mer heltäckande standardserie.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Den besvarar frågan ”hur” vad gäller de gemensamma grundläggande förhållanden och aktiviteter som behövs för att skapa livsmedelssäkerhet i hela försörjningskedjan. Det resulterade i 22002-100, säger Rikard Hellqvist, vd och grundare på Bergström & Hellqvist AB.
Rikard Hellqvist var med och ledde Sis arbetsgrupp som jobbat med framtagandet av standardserien som sedan publicerades under hösten 2025.
– I livsmedelsbranschen finns det ett välanvänt certifieringsprogram som heter FSSC 22000, som är baserad på Iso-standarderna. Så alla som använder certifieringsprogrammet bör också förstå 22002-100. Därför tyckte vi att det skulle vara bra med en handbok.
”Arbetet får inte bli för byråkratiskt”
Handboken innehåller fakta om bakgrunden och strukturen till standardserien. Det tillsammans med författarnas (Rikard Hellqvist och Magnus Bergström, partner på Bergström & Hellqvist AB) kommentarer med tolkningar och förslag på tillämpning av kravelementen.
Det vanligaste misstaget som Rikard Hellqvist sett kring standarden är att användare inte anpassar standarden tillräckligt till den egna verksamheten.
– Arbetet får inte bli för byråkratiskt. Det viktigaste är att förstå varför ett krav finns och sedan anpassa det efter verksamheten.
Vad är viktigt att tänka på för att anpassa standarden?
– Utgå från riskerna och fokusera på vad syftet är. Det är också ganska vanligt att man kanske förstorar upp saker som har mindre betydelse och missar saker som har större betydelse rent riskmässigt.
Ska man ha en metalldetektor eller inte?
Centralt för att förstå en standard är att också förstå vilka delar som är faktiska krav och vilka som inte är det.
– Ja det kan skapa missförstånd. Exempelvis – ska man ha en metalldetektor eller inte?
Ska man ha metalldetektor?
– Det beror på.
Det låter lite krångligt?
– Nej, men det beror som sagt på risken. Man kanske har en sil eller ett filter som fyller den funktionen bättre utifrån sina förutsättningar. Så det beror på vad som blir bäst i den egna produktkedjan. Det viktiga är att företagen själva förstår sakfrågan.
Att få in Iso 22002-serien i den egna verksamheten är en av grundbultarna i standarden.
– Det måste vara lätt för personalen att göra rätt och finnas goda förutsättningar i verksamheten. Ska du tvätta händerna? Då måste du installera ett handfat. Och det måste vara tydligt. Är det godtyckligt med grundförutsättningarna? Exempelvis att man har inställningen att ”När det är bråttom så gör vi inte rent så noga men annars gör vi på rätt sätt”, då är det inte okej.
Om du fick förtydliga en sak om serien, vad skulle det vara?
– Dels flexibiliteten, anpassa för verksamhetens risker. Dels att man måste kunna stå upp för de riskbedömningar och val man gjort, att man vet vad man håller på med helt enkelt. För det är företaget som har bevisbördan och det yttersta ansvaret att produkterna är säkra.
