Lantmäteriet bantar organisationen – så vill de bryta gamla arbetssätt

– Lågkonjunkturen har bitit sig fast och det har inte vänt på samma sätt som man hade hoppats. Vi befinner oss i ett läge där vi måste ta ett grepp om våra kostnader och det har vi bland annat gjort genom att minska personalstyrkan. Nu tar vi nästa steg genom att anpassa kontoren efter verksamhetens behov, säger Arwid Dahlberg, verksamhetsområdeschef för fastighetsbildning vid Lantmäteriet.

Vill samla medarbetarna på större kontor

I dag har Lantmäteriet kontor på omkring 50 orter. Arwid Dahlberg menar att myndigheten identifierat flera mindre kontor som ligger förhållandevis nära varandra. Samtidigt har personalminskningarna inneburit att vissa lokaler inte längre används i samma utsträckning som tidigare.

– Vi har utgått från ett antal principer för att inte godtyckligt välja ut vilka kontor som ska avvecklas. Vi har sett att det finns kontor som ligger väldigt nära varandra och som dessutom är små sett till antalet medarbetare. Därför behöver vi samla medarbetarna på färre och större kontor.

Förändringen handlar inte enbart om att minska lokalkostnaderna. Vidare ser myndigheten möjligheter att förbättra den sociala arbetsmiljön och skapa bättre förutsättningar för samarbete.

– När man kommer till tomma kontor, vilket är fallet på flera håll i dag eftersom många arbetar ute i fält och vi har minskat personalstyrkan, får vi en sämre social arbetsmiljö. Med fler medarbetare på färre och större kontor ser vi positiva effekter både för arbetsmiljön och möjligheterna att enas om hur vi ska bedriva verksamheten.

Så många enheter läggs ner

Kontorsöversynen är inte den första större förändringen inom myndigheten. Den 1 januari 2026 trädde en ny organisation för verksamhetsområdet fastighetsbildning i kraft. Antalet enheter minskade då från elva till sju.

Omorganisationen innebar också att kontor från tidigare organisatoriska enheter fördes samman i nya grupperingar. Syftet var bland annat att motverka skillnader i arbetssätt mellan olika delar av verksamheten. Färre och större kontor vill man ska ge bättre möjligheter till samarbete och gemensamma arbetssätt.

– De nya enheterna fick kontor från minst tre tidigare enheter. Vi såg att vi genom att göra så kunde blanda upp kontor som delvis hade gamla invanda arbetssätt. Vi ville skapa bättre förutsättningar för mer enhetliga arbetssätt inom fastighetsbildningen, säger Arwid Dahlberg.

En annan del av förändringen var att minska antalet chefer i förhållande till organisationens storlek.

– Vi hade en för hög chefstäthet eftersom vi historiskt har haft en betydligt större organisation än vad vi har i dag. Därför behövde vi minska chefstätheten. Det handlar både om att skapa bättre förutsättningar för enhetliga arbetssätt och om att minska våra kostnader.

Effekten: Kortare handläggningstider

Ännu är det för tidigt att slå fast vilka effekter den nya organisationen har fått. Arwid Dahlberg konstaterar samtidigt att handläggningstiderna inom fastighetsbildningen har minskat på bred front.

Han betonar dock att förbättringen inte enbart kan kopplas till omorganisationen.

Den ökade kontinuiteten har enligt honom bidragit till både kortare handläggningstider och lägre kostnader.

– Det är ett resultat av många olika orsaker. Inte bara omorganisationen, utan också konjunkturen i allmänhet och att vi har haft mindre personalomsättning. Vi har behövt lägga mindre tid på att rekrytera och lära upp ny personal.

Målet: att behålla samma service

Den planerade kontorsavvecklingen innebär inte att Lantmäteriet vill minska personalstyrkan ytterligare. Berörda medarbetare ska i stället erbjudas placering vid det kontor som ligger närmast deras hemadress och fortsätta med sina nuvarande arbetsuppgifter.

Myndigheten bedömer också att den geografiska tillgängligheten kan bibehållas, trots att antalet kontor blir färre.

– Vi har en digital förrättningsprocess och mycket kan göras på distans i dag. De gånger vi träffar kunder använder vi ofta hyrda lokaler eller arbetar ute i fält. Det försämras inte av de här förändringarna eftersom vi fortfarande har regional representation där kontoren avvecklas, säger Arwid Dahlberg.

De lägre lokalkostnaderna ska framför allt bidra till att hålla nere kostnaderna i den avgiftsfinansierade verksamheten.

– Alla våra kostnader finansieras av kunderna. Om vi minskar lokalkostnaderna minskar också den kostnadsmassa som kunderna behöver betala för. Man kan se det som ett sätt att motverka kommande avgiftshöjningar.

Något slutligt beslut om kontorsavvecklingarna är ännu inte fattat. Först ska myndigheten genomföra samråd med berörda kommuner, regioner och länsstyrelser samt samverka med de fackliga organisationerna.