Inga produkter i varukorgen.
Kompetensutveckling i äldreomsorgen skiftande
En avhandling visar att förutsättningarna för personalen att lära och utvecklas inom äldreomsorgen ser olika ut. Både arbetsvillkor och uppfattningen om vad utvecklingsarbete egentligen handlar om spelar in.
Det är Ester Hauser vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet som i sin avhandling Intervening with care har studerat Kompetensstegen i Umeå (KUM). Kompetenstegen var en nationell satsning som pågick mellan åren 2005-2008 och syftade till att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre.
Kompetensstegen utgick från att en god psykosocial arbetsmiljö skapar förutsättningar för personalen att utvecklas i sin yrkesroll. Resultatet av avhandlingen visar mycket riktigt att personal som upplevde att arbetsplatsen hade ett gott lärandeklimat även upplevde att de kunde använda sig av ny kunskap i organisationen.
Första linjens chefer hade samma uppfattning.
– Detta resultat är positivt eftersom de har ansvar för personalens kompetensutveckling och ska kunna sätta in åtgärder vid behov. Däremot upplevde hemtjänstpersonalen att lärandeklimatet var sämre än de som jobbade i särskilda boenden. Det förbättrades emellertid för hemtjänstpersonalen när de följde KUM, säger Esther Hauer i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
KUM påverkade lärandeklimatet olika för olika grupper beroende vad de valde att fokusera på. De som satsade på schemalagda aktiviteter för brukarna upplevde till exempel att de inte hade tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete. I de fallen ledde KUM till högre arbetsbelastning och ett sämre lärandeklimat.
Resurser saknas
Trots att avhandlingen, liksom annan forskning inom området, visar att äldres självbestämmande är en av de viktigaste kvalitetsaspekterna i omsorgen idag, så saknar många verksamheter resurser för att förverkliga de äldres önskningar.
– I intervjuerna framträder ett nytt sätt att tänka kring äldres självbestämmande, dock visade sig inte någon konkret praktisk förändring i denna riktning.
Studien grundar sig på en enkät till 368 undersköterskor och vårdbiträden som deltagit i KUM, samt deras chefer. I studien gjordes även intervjuer med nio brukare och deras respektive kontaktpersoner.
