Jag jobbade på ett stort telekomföretag i uppstarten av den så kallade it-bubblan. Även om jag inte befann mig i någon av de berömda bubblorna, exempelvis Framfab eller Icon Medialab, så kände även vi av hur vindarna blåste. Det fanns en påtaglig stress över att vara först eller, som i vårt fall, att åtminstone hänga med. Den nya världens vapendragare – konsulter, journalister och investerare – missade sällan en chans att kalla oss för dinosaurier.
Jag blev delprojektledare för ett Knowledge Managementprojekt benämnt Stargate, vars ambitioner var precis så höga som namnet antyder. Koncernens samlade kunskap skulle tillgängliggöras genom kompetens- och erfarenhetsdatabaser. Vi tog ett globalt grepp och lade webbutvecklingen i Dallas, innehållet i Kuala Lumpur och Processerna i Malbourne. Ett år, många kompromisser och åtskilliga miljoner kronor senare hade våra gemensamma ansträngningar resulterat i en sida med länkar som få utanför projektgruppen kände till. Hur kunde det bli så?


