Amerikansk affärskultur tar över svenska organisationer

Med en allt större globalisering inom de flesta samhällssektorer följer också en allt mer amerikaniserad affärskultur inom det svenska näringslivet. Ett tydligt exempel på den trenden är det sedan 1980-talet kraftigt ökande intresset i Sverige för amerikanska populära management- och ledarskapsböcker. Det hade bland annat sin utgångspunkt i att svenska företag i allt större utsträckning tävlade på en global marknad, vilket gjorde att intresset för management och ledarskap kopplat till den nya situationen blev högaktuellt.

Inte lika kritiska

Men vad innebär det egentligen för svenska organisationer att anamma den amerikanska affärskultur som bärs fram i de böcker som oftast skrivs av konsulter. Amerikanen Gary Webster är professor i antropologi, men arbetar sedan ett par år tillbaka med ett forskningsprojekt som behandlar studier av Amerika ur ett affärskulturperspektiv. Projektet drivs av Skeria Utveckling i Skellefteå i samarbete med Umeå universitet.

– I Sverige har man nog inte varit lika kritiska mot det amerikanska intåget som i många andra europeiska länder, säger Gary Webster.

Mangementperspektiv

Gary Webster menar att den amerikanska affärskulturens diskurs som förs fram i den populära litteraturen har ett antal följdverkningar om den får stort inflytande i sättet att organisera och leda svenska privata och offentliga organisationer. För det första så är den alarmerande.

– Den målar upp en marknad där affärerna ska utspelas som är osäker, instabil och oförutsägbar, och förutsättningarna kräver av den som vill överleva att de anammar drastiska, grundliga, snabba och ständiga förändringar, säger Gary Webster.

Han menar också att perspektivet blir väldigt managementcentrerat. Det betyder att man anser att det går att göra de anställda mer effektiva och produktiva genom att ha en stark företagskultur som övertygar dem att tänka som företagsledningen vill.

Varken moraliskt eller etiskt

Den amerikanska affärskulturen tar, enligt Webster, inte heller hänsyn till de affärsmässiga effekterna på den offentliga sfären eller miljön. Dessutom är den inte heller moraliskt och etiskt reflekterande.

– Genom de operationella principerna av pragmatism och instrumentalism lämnar den amerikanska affärskulturen över det moraliska ansvaret till marknaden, konstaterar Gary Webster.

Affärskulturen förutsätter också att den fria marknadens principer är universellt applicerbara. Att det som är bra för affärerna är bra för alla, anställda som arbetsgivare, offentliga som privat sektorn, och att till exempel vinst är den enda legitima måttet på affärsmässig framgång.

Även offentliga sektorn

– Man kan verkligen fråga sig hur den amerikanska affärskulturen har blivit en sådan framgång bland företagsledare. Det givna svaret borde väl vara att den fungerar, men det är långt ifrån någon etablerad sanning. det är snarare så att det finns mycket som talar för att innehållet i den populära amerikanska affärskulturen har väldigt lita att göra med affärsmässig framgång, säger Gary Webster.

En annan viktig fråga som Gary Webster tar upp är vad det innebär att den amerikanska affärskulturen också inspirerar den svenska offentliga sektorns organisationer. Han menar att om den offentliga sektorn ska drivas som affärsmässiga organisationer innebär det att man måste göra vissa omvärderingar som att till exempel mäta kvalitet och service på andra sätt.

– När det gäller management har trenden varit att den offentliga sektorn ska lära av näringslivet. I många fall borde det nog vara tvärt om. Jag tycker till exempel att kortsiktigheten inom affärsvärlden inte ska överföras till delar av den offentliga sektorn, säger Gary Webster.