Mångfald

Sverige har störst andel kvinnliga riksdagsledamöter och statsråd i världen. Nästan lika många kvinnor och män förvärvsarbetar. Men på höga positioner inom näringslivet saknas kvinnorna fortfarande.

Jämställdheten i näringslivet är ungefär lika bedrövlig idag som för trettio år sedan. Enligt Gunnila Masreliez Steen, vd för konsultföretaget Kontura är det dags att byta strategi. Problemet är av kulturell karaktär. Dessutom måste företagen se sambandet mellan lönsamhet och mångfald om de ska vilja bryta invanda mönster.

Redan under president Lyndon B Johnsons tid tog arbetet med mångfaldsfrågor fart bland de amerikanska företagen. Upprinnelsen var en lag som skulle tillvarata de svartas rättigheter på arbetsmarknaden och sedan dess har arbetet med mångfaldsfrågor kommit för att stanna.

Mohsen Hakim är en av dem som lyckats etablera begreppet mångfald när det gäller kvalitetsarbete. Men det har tagit lång tid att få etablissemanget att aktivt ta ställning för att mångfald är en viktig grundläggande värdering. Efter terrorattacken i USA finns det åter risk för att misstron mot mångfaldstanken bryter fram.

På Albany International i Halmstad är de arbetsgrupper som har flest nationaliteter och kulturer utan tvekan mer produktiva än de övriga. Därför har man velat införa deras arbetssätt i fler grupper. Men att få gehör hos ledningen har varit svårt.

Framtidens företag måste vara innovativt. Ett sätt att nå dit är mångfald i ledningen, något koncernledningar inte är särskilt intresserade av. Den bedömningen gör Daina Alm, omvärldsbevakare på Kairos Future, i en studie.

I många länder ses olikheter som en resurs som ger upphov till nytänkande och kreativa spänningar. Men i Sverige uppskattas likhet och homogenitet. Vi är rädda för konflikter, undviker att diskutera olikheter och döljer våra meningsskiljaktigheter. Denna "intellektuella inavel" kan få mycket allvarliga konsekvenser - både ekonomiska och socialpolitiska.