Brist på mångfald hämmar utvecklingen

I många länder ses olikheter som en resurs som ger upphov till nytänkande och kreativa spänningar. Men i Sverige uppskattas likhet och homogenitet. Vi är rädda för konflikter, undviker att diskutera olikheter och döljer våra meningsskiljaktigheter. Denna "intellektuella inavel" kan få mycket allvarliga konsekvenser - både ekonomiska och socialpolitiska.

Ett viktigt begrepp inom kvalitet är vinna-vinna-strategin. Man bör alltså eftersträva lösningar där alla inblandade parter blir vinnare. Men den härskande tankemodellen i vårt samhälle går ut på att om den ena vinner, måste den andra förlora och då är det naturligt att vi strävar efter att vara vinnaren.

I praktiken har tankesättet lett till en förlora-förlora-situation. I dagens samhälle kan man hitta många exempel på att vi har hamnat i en situation där alla inblandade parter förlorar. Ett sorgligt exempel är hanteringen av den kulturella mångfald som Sveriges etniska minoriteter representerar. Trots stor brist på tekniker i dagens samhälle går många tekniker med invandrarbakgrund utan jobb. En del välutbildade invandrare arbetar som diskare, städare med mera. Detta är ett slöseri utan like med samhällsresurser. Ingen vinner, alla förlorar.

Olikheter en resurs

I USA, England och många andra länder ses mångfald och olikheter som en resurs. Man har förstått att nytänkande och kreativa spänningar hör till mångfaldens goda frukter. Men i Sverige uppskattas likhet och homogenitet. Vi är rädda för konflikter, undviker att diskutera olikheter och döljer våra meningsskiljaktigheter. Det här skadliga synsättet finns tyvärr även hos Sveriges makthavare.

De flesta styrelseledamöter och toppar inom näringslivet och stora delar av den offentliga sektorn är ett gäng Äldre Svenska Män. Dessa män sitter stadigt på sina stolar – ofta på flera stolar samtidigt – och ibland byter de bara stolar med varandra eller med likasinnade. Detta hämmar utvecklingen och leder till ”intellektuell inavel” och kan få mycket allvarliga konsekvenser – både ekonomiska och socialpolitiska.

Den chef som omger sig av en massa likasinnade eller ja-sägare får knappast sina idéer ifrågasatta. I hans företag fattas besluten visserligen snabbt.

Slöseri med tid

Men det kvittar hur många som yttrar sig på mötena när syftet är att applådera chefen. Dessa möten är slöseri med tid. I ett sådant företag blir 1+1+1+1+ ∑ =1. Medan på de arbetsplatser där mångfald och olikheter bejakas blir 1+1=3. Visst kan det ta lite längre tid innan besluten fattas men de är desto mer genomtänkta och risken för felaktiga beslut betydligt mindre.

Det behövs fler kvinnor, fler yngre och fler invandrare i våra företag. Den olikhet och ”det nya blod” som dessa grupper representerar är en värdefull resurs som berikar företagen.

Intellektuell inavel hos de styrande är en ekonomisk belastning för Sverige. Dessutom är det moraliskt tvivelaktigt och diskriminerande. Ty så länge likheter belönas missgynnas alla som avviker från normen. I rättvisans namn borde inte kvinnor behöva anpassa sig efter ”den manliga mallen” för att kunna göra karriär inom näringslivet. Invandrare borde inte heller behöva byta namn och förneka sitt ursprung för att bli accepterade på arbetsmarknaden och i samhället.

Internationell kompetens

Dagens globala arbetsmarknad har gjort att kunskaper i främmande språk och kulturer betraktas som en merit. De som besitter denna internationella kompetens, det vill säga många invandrare och vissa svenskar, borde ha ett försprång på arbetsmarknaden. Men fortfarande visar många arbetsgivare en diskriminerande attityd. Några månaders utlandsvistelse för en svensk klassas högre än en invandrares fleråriga vistelse i andra länder.

Samma obegripliga fenomen finns bland annat på högskolorna. Internationalisering av den högre utbildningen är en prioriterad fråga och man satsar enorma summor på att uppmuntra och underlätta lärar- och studentutbyte med utlandet. Detta i ett läge då den internationella kompetens som lärare och studenter med invandrarbakgrund besitter knappast utnyttjas.

Etnisk mångfald är en resurs, säger många men det verkar vara mest läpparnas bekännelse. Verkligheten visar något annat. Många invandrare känner sig maktlösa och bortglömda. Alltför ofta pratas det om invandrare, skrivs om oss, görs utredningar om oss och bestäms över oss av folk som inte har så mycket kunskaper om en invandrares vardag. Det är svårt att vara invandrare i Sverige.

Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering är tyvärr vanligt förekommande, fast de som utför detta gör det inte alltid medvetet. Invandrarna kallas inte till anställningsintervjuer eller tillåts sällan nå högre positioner – inte alltid för att de är invandrare utan ibland med hänvisning till att de är annorlunda och att de inte behärskar den svenska kulturen lika bra som en svensk.

Betrakta till exempel en arbetsgivare som säger att för honom är det ingen skillnad mellan män och kvinnor. Att han inte anställer kvinnor beror inte på att de är kvinnor utan på att de kan bli med barn. Han tror sig vara rättvis när han säger att han inte heller skulle vilja anställa män om de skulle löpa risken att bli gravida. Detta är skrattretande. På samma sätt diskrimineras invandrare – inte alltid för att vi är invandrare – utan ibland för att vi inte är svenskar.

Många anser att invandrare måste bete sig svenskt för att bli accepterade. Men liksom en kvinna borde ha rätt att bejaka sin kvinnlighet, borde en invandrare ha rätt att – inom lagens ramar – bejaka sin osvenskhet. Bristande respekt mot osvenskhet förstärker invandrarnas utanförskap. Man kan knappast känna samhörighet med ett system som inte respekterar de olikheter som man representerar. Detta är sunt förnuft. Det behövs ingen utredning för att förstå detta.

Rätten att vara olika

Det pratas mycket om alla människors lika värde i Sverige. Men den som förväntar sig att invandrare ska bete sig svenskt har inte förstått grundtanken bakom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Rätten att vara olika är ju grunden för alla människors lika värde. Att inte få vara sig själv är nedlåtande och förtryckande. Det försvagar oss som individer, hämmar vår skaparkraft och minskar vår nyttograd för samhället.

Idag satsar en hel del människor mycket kraft och energi på att dölja eller försvara sin personlighet. Genom ökad respekt för olikheter frigörs den kraften och kan istället användas för att öka produktiviteten på våra företag och leda till ökad trivsel och kreativitet i Sverige.

Det svenska samhället präglas idag av ett system som kräver anpassning och likformighet. Men istället för att anpassa människorna efter systemet bör vi förnya systemet och anpassa det efter människorna. Vi föds som en originalutgåva och ska inte då behöva dö som kopior. Varje individ måste ha rätt att bejaka sig själv och därmed få en större möjlighet att utvecklas som person. Man bör ge varje individ – oavsett kön, nationalitet, ålder, sexuell läggning med mera – möjlighet att göra nytta och bli en bra samhällsmedborgare. Vi är alla delar av det intellektuella kapital som måste tillvaratas i utvecklingen av våra företag och vårt samhälle. Sverige behöver oss alla.

Olikhet -tillgång eller belastning

Respekt för olikheter och rätten att få vara sig själv borde vara självklarheter i varje lärande organisation. Synen på mångfald och olikheter bör seriöst diskuteras på alla våra arbetsplatser. Hur ser vi egentligen på olikheter? Ska företagsledningen sträva efter att göra människor likformiga eller ska olikheter respekteras och till och med uppmuntras? Är mötet med folk från andra kulturer nyttigt eller ska det i möjligaste mån undvikas?

Olikheter är en stor tillgång om de hanteras väl men blir en belastning om de ignoreras. För en lärande organisation eller människa är mötet med andra kulturer, mötet med det som är nytt och annorlunda, en tillgång – en källa till lärdom och kunskap. För den som stagnerat är mötet med det nya en belastning och ett hot mot den vacklande trygghet som man finner i det som är gammalt och vant.

Den som lär sig att hantera olika kulturer och gärna samarbetar med olika typer av människor är bättre förberedd på att hantera förändringar och nya situationer även i sitt vardagliga arbete. Frågan är alltså om man har sin trygghet i att kunna möta det nya eller i att behärska det gamla.

Den som finner sin trygghet i förmågan att kunna skaffa sig ny kunskap har framtiden för sig. Men den som håller fast i det gamla kan snart vara utan arbete. I en tid då allting förändras, kan det som man anser sig behärska bli snabbt värdelöst. Den som slutar att lära sig är snart okunnig!

Öppnar vyerna

Möte med andra kulturer och en lämplig hantering av variationen mellan människor öppnar våra vyer och leder till utveckling av såväl individen som företag och samhälle. Det bör observeras att respekt för olikheter inte är förenligt med ett likformigt beteende mot alla.

Att behandla en sydlänning och en svensk på ett svenskt sätt gynnar svensken och missgynnar sydlänningen. På samma sätt missgynnas kvinnor av den som behandlar alla sina anställda på ett manligt sätt. Att behandla två människor lika kan alltså vara mycket orättvist eftersom folk oftast är olika.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Både privat och i arbetslivet kommer vi i kontakt med dem som varken ser ut som vi eller tänker och resonerar på samma sätt som vi gör. De har andra grundläggande värderingar och beter sig ibland helt annorlunda. För att lyckas i sådana kontakter behöver vi lära oss en del om hur ”de” tänker och varför ”de” gör som de gör.

För att kunna förstå och respektera andra behöver vi också lära oss en del om oss själva, vår kultur och orsakerna till vårt kulturbetingade beteende. Därmed skapar vi förutsättningar för att mångfalden i vårt samhälle ska berika oss alla, både själsligt och ekonomiskt – till exempel i form av fler lyckade affärer och ökad export.

Vem blir kvar?

Att vara invandrare i dagens Sverige är knappast någon merit. En del välutbildade invandrare har redan lämnat Sverige och om vi inte behandlas med den respekt och värdighet som vi förtjänar, om inte den mångfald som vi representerar betraktas som en resurs och tillvaratas, kommer många fler att göra detsamma. Då blir bara de kvar som inte kan ta sig någon annanstans. Detta gagnar inte Sverige.

För Sveriges bästa och för invandrarnas bästa, låt oss vända den trista förlora-förlora-situationen till en vinna-vinna-situation och visa att mångfald verkligen lönar sig.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.