Krönika

Att lära och utvecklas är grunden för framgång. Om man verkligen vill nå framgång och lyckas med kvalitet så är omfattande investeringar i kunskap nödvändiga. Kunskap är något som ständigt behöver förbättras. Detta gäller i allra högsta grad kvalitetsutveckling. Dessvärre upplever jag att kvalitetsprofessionen ofta möter oförstående i omvärlden gällande just kunskap och utbildning.

Varför har vissa organisationer funnits i hundratals år medan andra inte håller ett decennium? Nyckeln är att skapa framgång som varar över tid – något som ISO 9004 bistår med. Standarden bygger på strategier, bästa praxis och erfarenheter från några av de mest framgångsrika företagen runt om i världen.

Det finns i forskningen en tydlig koppling mellan sättet att leda och medarbetarnas engagemang. Vad är då felet på dagens ledarskap och ledning? Borde svenska organisationer ledas på ett annat sätt?

Jag tror vi alla skulle vinna på om utbildningsorganen arbetade mer med kvalitet, förbättringar och kundorienterad verksamhetsutveckling.

Ingen lär väl ha missat den växande trenden att leda genom värderingar och ökad tillit, agility och tjänstedesign? Men den tunga dokumentationen har skapat ett tvivel om befintliga metoder och verktyg inom kvalitetsutveckling är tillräckliga för att kunna hantera den höga förändringstakten som råder.

Just hemkommen från USA:s nationella kvalitetskonferens som i år genomfördes i Seattle har jag huvudet fullt av tankar och reflektioner. Tänker dela några av dem här.

Det kan vara en utmaning att ta sig an ett område så komplext som socialt ansvarstagande. Men nu finns en ny vägledning för hur man kan använda Iso 26000 som en vägvisare.

Kvalitetsutveckling, som är en ledningsfilosofi, ägs inte av ledningen och integreras därmed inte i organisationskulturen. Detta är en förklaring till att det är tillämpningen av metoderna som inte fungerar – inte metoderna i sig.

När man besöker företag som arbetar framgångsrikt med kvalitet, kund-orienterad verksamhetsutveckling och förbättringar finner man vanligen en stark gemensam kultur. En förbättringskultur som i det närmaste sitter i väggarna.

Hur många gånger har du hört att ”medarbetarna är vår viktigaste resurs”? Och hur många gånger har du samtidigt tänkt ”men varför lever ni inte som ni lär”?

Forskning visar att förbättringsarbetet fokuserat mer på det interna arbetet än på att anpassa sig till kundernas föränderliga behov.

Kvalitetsvärlden behöver en mötesplats där kvalitetsprofessionella kan utbyta erfarenheter och lära. Nationellt finns en stor mängd olika konferenser och forum som skapar sådana möjligheter. Idag är dock världen och tillika många av de verksamheter som drivs globala. Då behövs även globala mötesplatser inom kvalitetsområdet.