Hur står det till med kvalitetskunskapen i Sveriges högsta ledning?

Högsta ledningens stora betydelse för att nå framgång med kvalitet är något som all forskning och erfarenhet är rörande överens om. Ett personligt deltagande och engagemang från verksamhetens ledare är avgörande för vad som sker längre ner i organisationen. Vikten av att ledningen fokuserar på kvalitetsutveckling, ger kvalitetsarbetet prioritet i vardagen samt skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete är stor. En gedigen kunskap om kvalitets- och förbättringsarbete återfinns i alla framgångsrika verksamheters ledning. Ledningen har ett stort ansvar att axla i kvalitetsarbetet om framgång ska nås.

Komplicerad organisation
Hur ser det då ut i organisationen Sverige? En stor och komplicerad organisation med krångliga processer som ofta skär igenom både stat, kommun och landsting. En organisation som tillhandahåller ett komplext utbud av ett stort antal viktiga och i många fall sammanflätade tjänster. En organisation som uppenbarligen har ett stort behov att förbättra förmågan att leverera god kvalitet och möta behoven hos dess kunder. En organisation som ytterst ansvarar för vår välfärd, trygghet och säkerhet. Följaktligen kan man tycka att ett professionellt och högprioriterat kvalitetsarbete borde vara av största betydelse i en sådan organisation.

Om man lyssnar företrädare från organisationen Sveriges verkställande ledning (regeringen) eller från dess styrelse (riksdagen) låter det som att kvalitets- och förbättringsfrågan är mycket viktig. Man talar mycket och ofta om kvalitet och ännu mer om olika saker i vårt samhälle som behöver förbättras. Engagemanget verkar alltså finnas där, men hur står det till med kunskapen och förståelsen för hur man arbetar systematiskt med kvalitetsutveckling?

Löften om mer resurser
De budskap som politiskt sänds ut gällande hur kvalitet och förbättring ska uppnås handlar mestadels om löften om mer resurser till skolan, sjukvården, omsorgen, polisen etc. Politiskt verkar man alltså tro att mer generella resurser leder till högre kvalitet och konkreta förbättringar. En tro som funnits länge och bevisligen genom otaliga insatser över åren gett ganska mediokra effekter. På 1970-talet fanns det till exempel ca 8 500 läkare i landet. Idag finns det 40 000 läkare och vården har väl samtidigt inte blivit så mycket bättre och effektivare. Vi som arbetar med kvalitet vet givetvis varför. Det går inte att öka kvaliteten och effektiviteten bara genom att tilldela mer resurser om en verksamhets ledarskap och processer i grunden brister.

Ett annat budskap som ofta kommer från politiker handlar om behovet av mer kontroll, tillsyn och kvalitetssäkring. Särskilt hävdas detta i samband med att problem och brister blottats via media. Även detta är en intressant observation som skapar funderingar hos mig. Inom kvalitetsvärlden har vi ju sedan över 80 år vetat att kvalitet är något som inte kan kontrolleras fram. Verkningsfullt kvalitetsarbete handlar om att bygga in kvalitet i organisationen genom robusta processer, en stark kvalitetskultur och ett gott ledarskap. Åter igen har politiken hamnat fel utifrån vad vi faktiskt vet.

Ingen idelogisk fråga
Utöver detta händer det titt som tätt att man politiskt ”kidnappar” kvalitetsfrågan och försöker associera den med andra politiska frågor. Ett exempel på detta är frågan om vinster i välfärden. En ideologiskt viktig fråga som jag har all respekt för, men att hävda att den korrelerar starkt med kvalitetsutvecklingen i välfärden finns det inga vetenskapliga belägg för. I så fall finns det mer som pekar på det motsatta, dvs att en fungerande konkurrens driver utveckling. Men de viktigaste frågorna gällande kvalitetsutveckling är helt andra, så som ledarskap, kultur, kundfokus, tvärfunktionell samverkan och förmåga att systematiskt förbättra.

Denna okunskap eller ovilja att politiskt diskutera och hantera kvalitetsfrågan utifrån vad som faktiskt leder till en positiv kvalitetsutveckling är oerhört allvarlig. Idag har vi allt mer, vad jag vill kalla, en växande kvalitetskris i välfärdssverige. Om vi inte angriper alla de utmaningar och problem som finns runt omkring i samhället så vet jag inte var detta slutar. Samtidigt finns det enorma möjligheter att göra saker så mycket bättre med tanke på de gigantiska resurser som faktiskt finns att tillgå i vår stora offentliga sektor. Det kräver dock att vi i större utsträckning göra rätt saker på rätt sätt. För att så ska kunna ske måste vårt politiska system vakna upp och agera på ett förnuftigt sätt. Vad som pågår nu är i stor utsträckning ett nedmonterande av vår välfärd som en följd av att man inte driver välfärdssektorn framåt genom ett sunt förbättringsarbete. Vad som behövs är ett politiskt ledarskap grundat i gediget kvalitets- och förbättringskunnande.

Lära vår folkvalda
Som kvalitetsprofessionell känner jag en frustration då jag ser vad som händer. Senaste tiden har jag därför aktivt börjat skriva till de ca 200 riksdagsledamöter som jag har i mitt personliga nätverk. Detta har resulterat i att ett drygt 50-tal av dessa responderat. Ledamöter från de flesta politiska partier. Jag har haft ett antal möten i riksdagen och håller nu som bäst på att förbereda seminarium som jag ska hålla internt med några av våra partiers riksdagsgrupper. Jag har utöver detta varit runt i landet och hållit föredrag för en stor mängd politiker på kommunnivå. Min förhoppning är att försöka lära våra folkvalda lite mer om hur man arbeta systematiskt med kvalitet och förbättringar. Jag kan ju inte låta bli att försöka då det faktiskt handlar om vår framtid…

Lars Sörqvist är vd för Sandholm Associates, docent i kvalitet vid Kungliga Tekniska Högskolan, professor i kvalitet vid Shanghai University samt vice president för International Academy for Quality..