Brister i yrkesförberedande gymnasieutbildningar

Det är många gymnasieelever som går yrkesförberedande program, ungefär varannan elev. Ett givet inslag i elevernas utbildning är att komma ut och jobba några veckor på arbetsplatser där yrket praktiseras, så kallad APU. Minst 15 av utbildningens 100 veckor ska förläggas till en arbetsplats. Men hur väl detta fungerar och hur skolorna samverkar med arbetslivet har inte undersökts förrän nu.

Skolinspektionen har efter att ha granskat 39 gymnasieskolor kommit fram till ett antal generella slutsatser:

* APU håller låg kvalitet.

* Eleven glöms bort under APU.

* Betyg på APU sätts på oklara grunder.

* Rektorer utvärderar inte APU.

Alla granskade skolor har fått förslag på förbättringsåtgärder. Till exempel att skolan kan bli bättre på att samverka med arbetslivet, ge läraren tydligare helhetsansvar för elevens utbildning både i skolan och på praktik, och att låta APU och samverkan med arbetslivet vara en del i skolans systematiska kvalitetsarbete.

– Elevens utbildning som är förlagd till en arbetsplats är en väsentlig del för att förbereda eleven inför sitt yrkesliv. Ändå har anmärkningsvärt många av de granskade skolorna svårt att klara denna del. Lärarens kontakter med eleven och handledaren under APU-tiden är dålig. Elever får få eller inga besök, och de besök som görs inriktas ofta på fel saker. Det finns handledare på arbetsplatser som uppger att skolan inte hört av sig sedan de fick klartecken att skicka en elev till arbetsplatsen. Det är allvarligt, inte minst i ljuset av att arbetsplatsförlagt lärande kommer att få ökad betydelse då de nya yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen införs hösten 2011, säger Sture Löf, utredare på Skolinspektionen i ett pressmeddelande.