Om kollegorna pratar om disken i fikarummet eller det pågående projektet är det svårare att låta bli att lyssna än om okända människor pratar om saker som inte har med oss själva att göra. Det är en av förklaringarna till att det är lättare att fokusera i en kafémiljö än på det egna kontoret. Det är till och med lättare att fokusera i ett annat kontorslandskap än det egna – bara vi inte känner de andra.
I en studie vid University of Illinois fick deltagarna göra ett kreativitetstest, Remote Associates Test, där man ska hitta samband mellan ord. De delades in i fyra grupper där en grupp fick jobba i en tyst miljö, en i 50 decibel och de två sista med 70 respektive 85 decibel.
Resultaten mellan grupperna skilde sig väldigt lite, förutom gruppen som arbetat med 70 decibel högt ljud där gruppen lyckades signifikant bättre.
Studien indikerar att 70 decibel är den bästa nivån av bakgrundsljud för att genomföra kreativa arbetsuppgifter. Det är varken för tyst eller för stökigt. Ljudet bidrar till att störa ut vanliga tankebanor och öppna för kreativt tänkande, menar forskarna.
I en annan studie användes EEG för att mäta hur hjärnaktiviteten påverkades av ljud när deltagarna gjorde ett kreativitetstest. Även här var det tydligt att vissa ljudnivåer stimulerar kreativiteten.
EEG-forskarna såg också att kreativa processer störs av att möta andra ansikte mot ansikte, att prata med andra eller själv bli avbruten i jobbet. Något som inte sker i samma utsträckning där vi inte känner människorna runt omkring oss.
Det ultimata verkar alltså vara att hitta en plats där vi skyddas från avbrott – inte från ljud.
Källa: Harvard Business Review