Inga produkter i varukorgen.
De är bäst på e-demokrati
Invånarna i Lund har störst möjligheter att söka politisk information på kommunens hemsida och mejla eller chatta med sina politiker. I Åsele kommun är det sämst ställt med e-demokratin, enligt en doktorsavhandling från Mittuniversitetet.
Ju större folkmängd, desto mer e-demokrati, och ju högre utbildningsnivå hos kommunens medborgare, desto mer e-demokrati. Så kan resultatet i avhandlingen ”Från demokrati till e-demokrati” sammanfattas. Det är statsvetaren Gustav Lidén på Mittuniversitetet som jämfört alla Sveriges kommuner för att se vad som gör att vissa kommuner satsar mer på e-demokrati.
– Det är tydligt att kommunernas satsningar har ett samband med befolkningsmängd och utbildningsnivå. Det verkar också vara medborgarnas vilja som styr. Ju fler medborgare som efterfrågar olika e-demokratiska tjänster, desto mer gör kommunen, säger Gustav Lidén.
Han har tittat på vilka e-tjänster svenska kommuner erbjuder sina medborgare för att underlätta kontakten med politiken. Det kan till exempel handla om mejladresser till de förtroendevalda, andelen information om politiska beslut på webben eller olika typer av diskussionsforum.
Men bara för att e-demokratin tycks minska avståndet mellan medborgare och politiker, är det inte alls säkert att demokratin mår bättre av dessa tjänster. Många kommuner beaktar visserligen medborgarnas olika behov av och tillgång till e-demokrati. Men eftersom gruppen högutbildade är den som oftast efterfrågar tjänsterna, befaras andra grupper ställas utanför.
– Det är inget som avhandlingen tar ställning till. Men den vanligaste kritiken är att e-demokratitjänster används mest av dem som redan är politiskt intresserade och engagerade. Kritikernas slutsats är alltså att befintliga negativa mönster riskerar att förstärkas med e-demokrati, säger Gustav Lidén.
