Möjligheten att nå politiker via hemsida, mejl eller chatt skiljer sig åt i landets olika kommuner. Till exempel är Lund bäst på e-demokrati medan Åsele är sämst. Statsvetaren Gustav Lidén vid Mittuniversitetet har i en doktorsavhandling undersökt vad det beror på.
– Det är tydligt att kommunernas satsningar har ett samband med befolkningsmängd och utbildningsnivå. Det verkar också vara medborgarnas vilja som styr. Ju fler medborgare som efterfrågar olika e-demokratiska tjänster, desto mer gör kommunen, säger Gustav Lidén i ett pressmeddelande från Mittuniversitetet.
Även om e-demokratin tycks underlätta kontakt mellan medborgare och politiker är det inte säkert att demokratin som helhet automatiskt mår bättre av möjligheten att chatta med en förtroendevald. Eftersom det främst är de högutbildade som efterfrågar tjänsterna befaras andra grupper i samhället ställas utanför.
– Det är inget som avhandlingen tar ställning till. Men den vanligaste kritiken är att e-demokratitjänster används mest av dem som redan är politiskt intresserade och engagerade. Kritikernas slutsats är alltså att befintliga negativa mönster riskerar att förstärkas med e-demokrati, säger Gustav Lidén