De granskar privata vårdsektorns kvalitetsarbete – ”Många privata kliniker är oseriösa”

– Tyvärr blir det i slutändan prislappen som styr. Golden chain grundades för att en vd för en stor kirurgi-kedja tyckte processerna kändes orättvisa. Hans prislapp för sina tjänster var dyrare än många konkurrenters, men det handlade ju om att han hade ett högre kvalitetsarbete, större effektivisering och bättre hållbarhetsarbete, säger Maria Djupström, vd på Golden chain.

Eftersom innehållet i den dyrare tjänsten höll en högre kvalitet resulterade detta i färre återbesök för patienten. Kartläggningen kring patientens besvär och sjukdomsbild blev också snabbare och mer korrekt hos det dyrare alternativet, som hade mer kvalificerad sjukvårdspersonal än de med billigare prislapp.

Det dyrare alternativet blev därmed billigare på lång sikt. Skillnaden kunde bli uppemot tio återbesök, hos de som hade en effektiv vård kontra de som hade en ineffektiv vård. Men detta togs inte med i beräkningen under upphandlingarna. Inte förrän Golden chain-grundaren kontaktade Maria Djupström och bad henne ta fram ett verktyg som kunde kvalitetssäkra de privata vårdupphandlingarna. Djupström är ISO-revisor sedan 25 år, forskare i grunden och har arbetat med hållbarhet och kvalitet hela sitt yrkesliv.

Under två år arbetade hon helhjärtat med att ta fram Golden chain-verktyget. Till sin hjälp hade hon sitt nätverk vilket bland annat utgörs av kvalitetsforskare.

– Jag undersökte lagstiftningen, offentligvårdens styrningsprocesser, aktuell forskning, relevanta ISO-standarder, och en standard som finns i USA som vårdutförare måste standardisera sig emot för att överhuvudtaget kunna starta ett företag, säger hon.

Om en vårdklinik ska visa ett försäkringsbolag eller offentligvården vilken nivå den ligger på kan kliniken svara på de frågor som ställs under upphandlingen, eller underbygga kompetensen med ISO-certifikat, eller också lägga till en Golden chain-diplomering.

– Om de klinikerna vi granskar visar sig ha ISO-9000, ISO-14000 eller ISO-45000-certifikat så scorar de genast högt inom det segmentet. Golden chain-diplomeringen tar några större grepp utöver ISO-kraven, inriktade på vårdens lagstiftning och tar även med produktivitet och effektivitet.

Grundverktyget utgörs av tio områden där vårdbolagen måste klara av olika nivåer för att diplomeras. Godkänd, brons, silver och guld.

– Det räcker alltså inte att ha ett område där man lyser starkt. Inom vården kan man inte känna sig nöjd med att ha helt perfekta lokaler och hygien om läkarna inte har fullgod kompetens, eller om man saknar en vettig avvikelsehantering exempelvis. Alla bitar måste klaffa, säger Maria Djupström.

Det vanligaste missförståndet inom vårdsektorn är att man tror att kvalitet endast skapar utgifter när det i själva verket är tvärtom, menar Maria Djupström.

– Socialstyrelsen utreder just nu hur följsamma svenska skönhetskliniker är mot lagen. Jag tror att den granskningen kommer att utvidgas till andra typer av kliniker. Den typen av kontroller finns idag inte inom privat sektor, och det ska inte behöva gå så långt som till en IVO-anmälan innan felaktigheter upptäcks.

Verktyget innehåller också sju stycken kvalitetsparametrar. Dessa är framtagna med stöd av forskare på KI, bland annat forskaren och överläkaren Jörgen Nordström, och även Chalmers-forskare som forskar på effektivitet och produktivitet inom såväl industri som sjukvård. Forskarna har intygat att parametrarna kan användas för att säkerställa att det är hög produktivitet inne på klinikerna.

Golden chain har funnits i två år, och har gjort en del granskningar sedan lanseringen – om än inte i den utsträckning som Maria Djupström anser skulle spegla behoven.

– Jag tror att det kommer bli en ketchupeffekt när några av de större försäkringsbolagen och vårdkoncernerna tar sina diplom. Det skrivs alltmer om bristen på kvalitet inom den privata vårdsektorn – nu senast om skönhetsklinikerna. Många privata kliniker är oseriösa, och de som är seriösa måste ha en möjlighet att bevisa det, säger hon.