Dold narcissism i arbetslaget – så skyddar du verksamheten

Kultur Den grandiosa narcissisten är smått överrepresenterad i kulturen och inte särskilt svår att känna igen. Men hur identifierar vi den mer lågmälda formen av narcissism? Och hur kan vi säkra förbättringsarbetet om arbetslaget kidnappas av destruktiva känslostormar? Kvalitetsmagasinet har pratat med två experter på området.

Dold narcissism i arbetslaget – så skyddar du verksamheten
Peder Björling och Niki Sundström. Foto: Anna Drvnik

I början kan det vara svårt att förstå vad det är som skaver. Kanske är det bara en nervös laddning kring en särskild individ i arbetslaget, en form av negativitet som inte nödvändigtvis tar över samtalet men som på något förunderligt vis smyger sig in i alla sammanhang. Ofta märks dessa drag först när en organisation ställs inför en förändringsprocess eller om det uppstår någon form av utmaning på arbetsplatsen. Det handlar om en situation som sätter medarbetarens självbild i gungning, förklarar psykiatern Peder Björling och psykologen Niki Sundström. De arbetar på en mottagning i Stockholm där man prövar nya sätt att behandla narcissistisk personlighetsproblematik, och är just nu aktuella med boken ”Störst, bäst och skörast – en bok om narcissism”.

Ett av de tydligaste kännetecknen hos den mer lågmälda narcissisten är det enorma lidandet den ständigt drabbas av.

– I ett arbetslag kan en persons narcissistiska drag aktiveras av en förändrad arbetssituation. Det kan vara en person som fungerar ganska bra i vanliga fall men som triggas av en omorganisation exempelvis, säger Niki Sundström.

Personen kan då uppleva att den inte räcker till, att självkänslan är under attack, eller att den blir avvisad från sin ursprungliga position, vilket i sin tur leder till ilska och frustration. För någon med narcissistiska drag är självkänslan mycket mindre motståndskraftig än hos andra personer, och samtidigt är upplevelsen av att vara dåligt behandlad ofta ovanligt påtaglig.

Det här handlar inte om personer med narcissisk personlighetssyndrom, förklarar Peder Björling, utan helt enkelt personer som har ett övermått av narcissistiska drag.

– De kan vara högfungerande och inte uppfattas som avvikande under flera år, men så uppstår en situation som gör att de känner sig förfördelade och är missnöjda över förändringen. De kanske blir sjukskrivna, drar in facket, och helt plötsligt pågår ett krig på arbetsplatsen som är svårt att förklara rent rationellt, säger han.

Han understryker att alla medarbetare som reagerar på förändringar inte gör det till följd av narcissism. Det är allmänmänskligt att försöka värja sig mot förändringar och att tycka att det är olustigt att gå in i det okända, men hos en person med ett övermått av narcissistiska drag tar sig förändringsoviljan grövre uttryck.

– Självbilden och den bild man vill att andra ska ha av en kommer i gungning. Då kan de narcissistiska mekanismerna ta överhanden, medan andra har mer funktionella strategier för att återhämta sig från svajiga situationer, säger han.

I vissa fall kan det leda till att oron sprider sig i hela arbetslaget, eftersom denna personlighetstyp är bra på att dra igång känslor hos personer i sin närhet.

– Det kan vara svårt att som chef ha koll på vilka processer den med narcissistiska drag sätter igång i en grupp, för det finns flera typer av yttringar. De här personerna kan både bli rättshaverister som tar kamp för allt och alla, men de kan också knyta sig tight till några enskilda kolleger och uppmana dem att reagera och ta strid istället, säger Niki Sundström.

Normalt sett känner människor empati och oro för den som uttrycker stort lidande. Det innebär att gruppens energi snabbt riktas mot den eller de som svajar som mest, särskilt om personen fungerar väl i många andra sammanhang.

Så hur kan en ledare driva förändringar utan att narcissistiska mekanismer aktiveras och andra kolleger sugs upp i medlidande eller skuldkänslor? Först och främst behöver man ta sig tid att lära känna gruppens förutsättningar och utmaningar.

– När en chef har bra koll på medarbetarna blir det lättare att parera negativa reaktioner. Typ: ”Om Pelle ska få en förändrad tjänst behöver jag vara extra tydlig med att han är en uppskattad medarbetare och att förändringen inte handlar om att han har gjort något fel”. Det handlar till stor del om att hitta rätt tonalitet, säger Peder Björling och tillägger:

– Mycket av det som en chef till en person med narcissistiska drag behöver tänka på, det är användbart för vilken ledare som helst.

Parallellt med det individbaserade arbetet behöver ledaren också bromsa de destruktiva grupprocesserna. Det gör man bäst genom att öka transparensen och tilltala så många medarbetare som möjligt vid informationsdelning – allt för att undvika ryktesspridning och spekulation.

– Validera medarbetaren som har problem, men var minst lika uppmärksam på de som står vid sidan av den här personen. Gå in och stärk de personer som försöker ta hand om den med narcissistiska drag – annars riskerar de att dras med i lidandet och då blir ansvarsbördan helt skev, avslutar Niki Sundström.

Personer som inte är uppenbart är grandiosa men som kan misstänkas ha ett övermått av narcissistiska drag kännetecknas ofta av fyra faktorer:

• Det är väldigt svårt att uttrycka kritik gentemot denna personlighetstyp. Antingen slår de ifrån sig, skyller på någon annan eller gör sig själva till offer ”Ja jag vet jag har förstört precis allting nu”

• Har ett stort behov av att få medhåll i olika frågor

• De har ett behov av att till varje pris bevara en viss typ självbild

• De uttrycker ofta av en känsla av att vara orättvist behandlade och upplever att de inte får tillräckligt mycket uppskattning

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste