Inga produkter i varukorgen.
Elever understimulerade i matematik
Många gymnasieelever ges inte förutsättningar för att verkligen förstå matematik. Det visar Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen vid 55 gymnasieskolor i hela landet.
Resultatet av undersökningen pekar på att många elever är understimulerade, inte tycker att matematik är roligt och heller inte får undervisning i hela kursen matematik utan endast i vissa begränsade delar.
– De flesta av de 150 lektioner som vi besökt ägnas mest åt mekanisk räkning. Undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet får stå tillbaka. Följden blir att elever lär sig regler utantill men ändå inte förstår vad de gör och varför. Det kan leda till att de inte ens reagerar om lösningen är helt orimlig, säger Monica Gillenius, projektledare på Skolinspektionen i ett pressmeddelande.
För att höja kvaliteten i undervisningen har skolinspektionen tagit fram krav och rekommendationer för varje enskild granskad skola. Sammanfattningsvis finns ett antal punkter som behöver förbättras.
Huvudsakliga slutsatser i rapporten:
– Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen. Kursplanen ger inte heller lärarna tillräckligt med stöd, därför lutar sig många lärare mot läroböckerna och hoppas att dessa tolkar kursplanen rätt.
– Lärare gör det onödigt svårt för eleverna. mekaniskt räknande i läroboken dominerar undervisningen och får lite tid läggs på gemensamma samtal om matematiska fenomen. Eftersom eleverna ligger på olika kunskapsnivåer försöker lärarna förenkla för vissa elever, vilket i det långa loppet förämrar dessa elevers möjligheter att utveckla matematisk kreativitet.
– Elever får för lite utmaningar. Speciellt på yrkesförberedande program, där det förekommer att lärarna har förutfattade meningar om elevernas förutsättningar. Undervisningen beskrivs i vissa fall närmast som ”fördummande”.
– Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg. På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i kursen matematik A högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden pekar på brister i skolornas kvalitetssäkring av en rättvis bedömning och likvärdig betygsättning.
