Experten: ”Utan användarbarhet ingen kvalitet”

– Det spelar ingen roll om man pratar om en användare i form av medborgare eller en konsument, de som ska bruka en produkt eller tjänst har inte tillräckligt stort utrymme i strategin och utvecklingen för det som ska användas – vilket i sin tur försämrar kvaliteten.

Han tror att förklaringen till problemet nästan uteslutande stavas bristande ledningsengagemang.

– Det här området finns inte på ledningens bord, trots att det i allra högsta grad är en kvalitetsfråga. För att verkligen ändra på den här situationen borde kvalitetsansvarig och de som hanterar användarbarheten kroka arm, och tillsammans ta plats i ledningsgruppen, säger han.

Problemen återfinns enligt Tomas Berns inom både privat och offentlig sektor, även om den sistnämnda ofta får mer kritik då den finansieras av skattemedel. Stockholms Stads skolplattform och polisens brottsregistrering är två system som överöstes av kritik från allmänheten.

Användarbarhet och tillgänglighet borde vara högt prioriterade strategifrågor inom organisationerna menar Tomas Berns, eftersom produkter som är svåra att använda inte går att sälja, på samma sätta som nya komplicerade AI-satsningar som exempelvis lanseras inom vården inte kommer att användas av stressade praktiker.

Han lyfter exemplet med hur Apple revolutionerade datatekniken när de lanserade sina första datorer – för att gränssnitten var långt mycket mer begripliga för människor än vad de gamla operativsystemen hade varit.

Tomas Berns har tillsammans med tidigare konsultkollegan Clas Thorén sökt kontakt med flera myndigheter, bland annat Myndigheten för digital förvaltning, DIGG och Upphandlingsmyndigheten. Nyligen mejlade de också ett underlag till civilminister Erik Slottner. Men inget kontaktsökande eller förslag på åtgärd har lett någon form av gehör.

– Jag är 79 år och är inte rädd för att prata om obekväma saker eller ställa besvärande frågor, men det hade också känts betydelsefullt om jag kunde få någon respons på det jag uttrycker. För den här problematiken påverkar ju alla delar av samhället, säger han.

Vad är de yttersta riskerna med att praktiker är hänvisade till en icke användarvänlig teknik?

– Inom sjukvården kan det i förlängningen leda till en försämrad effektivitet och patientsäkerhet. Emmanuel Patti, ST-läkare som tidigare varit IT-konsult, vittnade i SvD från Södersjukhusets akut i Stockholm:

”Det tar mellan 30 sekunder och tre minuter varje gång innan man kan öppna journalsystemet och röntgenprogrammet med mera. När det händer 20–40 gånger på en dag så blir det väldigt mycket bortkastad tid” 

Du kan ju föreställa dig hur mycket tid som slösas på den typen av problem. Det handlar inte om att det är tekniskt omöjligt att åtgärda, utan om att någon på en högre post måste peka med hela handen och säga: ”det här accepterar vi inte längre”.

Tomas Berns och Clas Thoréns 10 åtgärder för att säkra användbarhet

• Se användbarhet som en komponent i kärnverksamheten.

• Gör användbarhet till ett fokusområde för Digitaliseringsrådet

• Gör användbarhet till ett fokusområde i digitaliseringsstrategin

• Inför användbarhet som ett inriktningsmål i regeringens upphandlingsstrategi

• Starta ett utvecklingsarbete för att skapa principer för systematisk användarcentrering i den digitala utvecklingen i myndigheter, kommuner och regioner

• Skapa en arena för erfarenhetsutbyte inom användbarhetsområdet. Det finns ”öar” av kompetens inom myndigheter, kommuner och regioner. Etablera en arena där ”öarna” kommer tillsammans för att utbyta erfarenhet, identifiera gemensamma insatser, med mera.

• Börja med att etablera en process för att analysera nuläge, planera förbättringar, mäta och följa upp arbetet med användbarhet. Använd förslaget till den internationella standarden Iso 9241-222 Egenbedömning av process för användarorienterad design.

• Se användbarhet som ett strategiskt mål för verksamheten och därmed en ledningsfråga.

• Förankra arbetet i organisationens ledning genom att utse en person i ledningen som huvudansvarig för användbarhet

• Upphandlingsmyndigheten ger stöd och information om behovet av kvalitetsaspekten användbarhet i inköpsprocessen.