AI-forskare: Stå emot både hajpen och teknikrädslan – sanningen finns mittemellan

AI Framtidsprognoserna kring AI är fler än för något annat fenomen i modern tid. Men hur ska man kunna avgöra vad som är mest troligt? Ett nytt forskningsprojekt lättar på mystiken genom att synliggöra teknikens vanligaste användningsområden

AI-forskare: Stå emot både hajpen och teknikrädslan – sanningen finns mittemellan
Pontus Strimling. Foto: Sara Movitz och Stockadobe

Pontus Strimling, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier, har under de senaste fyra åren studerat inom vilka fält och områden AI kommer att ha störst betydelse. Forskningsprojektet heter ”Ramverk för att förutsäga hur artificiell intelligens sprids”, och avslutas inom kort. Innan vi förstår hur AI kommer att påverka samhället måste vi nämligen först ta reda på vilken typ av AI-teknik som kommer att spridas. Pontus Strimlings forskarbakgrund är inom kulturförändringar, det vill säga hur normer och beteenden förändras över tid.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Jag har kolleger som är AI-utvecklare och som tidigt övertygade mig om värdet i att studera AI. Det finns redan väldigt mycket ekonomer som studerar exempelvis AI:s effekt på arbetsmarknaden. Det finns inte lika mycket forskning om vad AI kommer göra med samhället i stort, säger han.

Hög acceptans för fel digitalt

Det första stora fyndet som Pontus Strimling och hans forskarkolleger fann var att de AI-produkter som används över hela världen, det är produkter där AI sätts in i redan existerande teknik.

Youtube, Netflix och Google användes redan på bred front, men tjänsterna har uppdaterats med en AI-algoritm i form av ett rekommendationssystem, spam-filter eller liknande.

– Sedan har vi tittat på fysiska föremål med AI, och de sprids generellt mycket sämre än de digitala produkterna. Väldigt många fysiska saker vill vi ska vara helt felfria, tillskillnad från exempelvis onlinetjänster, säger han och tillägger:

– En lampa ska alltid lysa när vi tänder den, men vi är okej med felaktiga online-rekommendationer emellanåt. AI bygger på slumpen, den svarar utifrån olika sannolikhetsmått. Man måste helt enkelt vara okej med att det blir fel ibland om den ska få fäste, säger han.

Digital AI-teknik har däremot spridits som en löpeld, kanske framförallt chatGPT. Och som språkverktyg fungerar AI:n bättre än vad någon hade kunnat ana. Men Pontus Strimling är ändå skeptisk till de utopiska fantasier som har skapats kring AI sedan tekniken slog igenom.

– De stora AI-utvecklarna tog sig an två tydliga mål när revolutionen började, som egentligen inte lämpar sig för en teknik som har svårt för att vara felfri. Dels pratade man om att den skulle identifiera cancer, dels om att lösa självkörande bilar. Det är två områden där människors feltolerans är extremt låg, säger han.

Rimliga förväntningar är nyckeln

Om man istället hade fokuserat på att låta AI identifiera karies hade acceptansen för felaktigheter varit avsevärt högre, då hade den tekniken förmodligen redan funnits på plats. Detta förhållningssätt är något som Pontus Strimling lyfter som hela problematiken med fältet.

Han upplever att attityderna vanligtvis utgöras antingen av dystopiska profetior om att AI kommer ta över världen och ersätta mänskligheten, eller profetior om att AI – inom kort – kommer att lösa världens alla problem.

Väldigt många myndigheter har startat projekt för att undersöka om AI kan ta över myndighetsarbete. Det har lagts enorma stora summor pengar på detta, men resultaten lyser med sin frånvaro.

– Det beror helt enkelt på att AI inte är särskilt bra på den typen av uppgifter, och om man inte hade svalt hajpen med hull och hår hade man alltså sparat väldigt mycket pengar.

Hur undviker vi då fortsatt resursslöseri eller att människor utvecklar begreppströtthet kring den nya tekniken?

– Mer forskning behövs, och då forskning som utgår från en realistisk nivå. Idag är det många experter som utgår från sin egen intuition, och det är inte hållbart. Det finns väldigt mycket som AI är lämpligt för. De sakerna vill vi peka ut – men bara med hjälp av data.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste