Expertens 8 tips: Lyckas med AI i hållbarhetens tjänst

– Ett begrepp vi ofta pratar om är ”twin transitions”, alltså integrationen av digital transformation och hållbar omställning. När de möts skapar de en optimal situation där deras krafter kan dra nytta av varandra, vilket effektiviserar verklig omställning, säger Conny Björnehall, fokusområdesledare inom digitalisering på Rise.

Digitalisering en katalysator

Inte nog med att det finns ett tydligt samspel, Conny Björnehall ifrågasätter om vi överhuvudtaget kan nå klimatmålen utan digitalisering.

– Vi behöver snabba resultat i klimatomställningen, så det är viktigt att se digitalisering som en katalysator och ett verktyg i stället för ett hinder, säger han.

Vidare säger han att det är lätt att svepas med i entusiasmen för AI och dess potential i affärssystem, men att det är svårare att faktiskt definiera vilka problem man vill lösa.

– En av utmaningarna med hållbarhet, digitalisering och AI är att det kan upplevas som abstrakt. De flesta är medvetna om att vi behöver arbeta med dessa frågor, men färre vet exakt hur. Trots allt prat och skrivande i medierna händer det inte så mycket konkret ute i verksamheterna. Även om det dyker upp bra och intressanta projekt är de ofta för lokala eller specifika för att få en bredare spridning och påverkan, säger han.

Inte svepas med i AI-hypen

Först och främst bör man fundera över vilken nytta man vill uppnå. Enligt Conny Björnehall är AI särskilt effektivt på att hantera stora datamängder, utföra analyser och göra precisa förutsägelser. Därför finns det betydande fördelar med att använda AI-tjänster för alla uppgifter som involverar omfattande datainsamling.

– När vi pratar om nya teknologier som AI är det vanligt att vi blir alltför uppslukade av själva tekniken och dess tillämpningar, i stället för att fokusera på våra egna behov och utmaningar.

Det viktigaste är att använda teknologin för att hjälpa, förbättra eller förändra den egna verksamheten, även om det innebär att inte implementera den mest spektakulära lösningen, säger han.

Finns flera exempel på tillämpningar

Flera kommuner har haft framgång med AI-lösningar inom olika typer av tillståndsprövningar.

– I kommunalt arbete har vi undersökt olika alternativ och funnit att AI och maskininlärning är mycket effektiva för att automatisera beslutsunderlag och effektivisera processer, som till exempel ansökningsprocesser för bygglov och skolval för elever, säger han.

Nacka kommun i Stockholms län var en pionjär när det gäller att använda AI. Till exempel har de automatiserat ansökningar om startbesked för bygglov för eldstäder, vilket innebär att invånarna nu får svar inom fem minuter i stället för fem dagar.

Ett annat exempel som Conny Björnehall tar upp är användningen av AI-teknik för att analysera, kategorisera och bedöma begagnade kläder.

– AI:n analyserar olika faktorer som vilket plagg det är, vilket material det är tillverkat av, skicket på plagget och gör en prisbedömning. Genom detta integreras både återbruk och en ny affärsmodell i hållbarhetsarbetet, säger han.

Trots att AI och digitalisering kan bidra till hållbarhetsarbete, kan man inte bortse från teknikens höga energiförbrukning.

Kan inte en ökad AI-användning riskera att bli ett bakslag för klimatet?

– Det är inte lätt att undvika. AI kräver rejält med datorkraft, vilket i sin tur kräver massor med ström. Vi måste vara medvetna om förhållandet mellan fördelar och nackdelar. Nyttan måste överstiga de negativa effekterna av ny teknologi. Forskningsmaterial visar att fördelarna hittills har varit betydligt större, vilket motiverar vår teknikutveckling, säger Conny Björnehall.

Samtidigt menar han att många fortfarande har en traditionell syn på konsumtion och energiförbrukning – Allt fler undersöker nu alternativa energikällor. Det blir mer möjligt att producera egen el eller skaffa egna energiresurser för att stödja dessa lösningar. Till exempel kan elbilar delvis drivas av solceller som hushållen äger, säger han.