Så skapar kvalitetsrollen värdeskapande digitalisering

– Mycket av kvalitetsarbetet handlar om digitisering snarare än digitalisering. Det man tidigare gjorde med papper och penna görs nu med digitala verktyg. Det som skulle behövas är en mer utforskande attityd där kvalitetsprofessionen undersöker möjligheterna att jobba på helt nya sätt, säger Magdalena Smeds, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Tillsammans med Ida Gremyr, professor vid Chalmers tekniska högskola, och Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, håller hon på att färdigställa en studie med fokus på hur kvalitetsrollen påverkas av digitaliseringen, men även omvänt hur digitaliseringen kan påverkas av kvalitetsprofessionen.

– Det ligger en väldig konkurrenskraft i gränssnittet mellan kvalitet och digitalisering. Problemet är att det pratas alldeles för lite om kvalitet och hur digitalisering kan driva kundnöjdhet, förklarar hon.

Den studie som nu håller på att färdigställas har fokus på att fånga det vardagliga kvalitetsarbetet med alla sina utmaningar utifrån ett digitalt perspektiv. Hur jobbar kvalitetsprofessionen praktiskt med digitalisering? Vilka verktyg har man i sin verktygslåda? Hur kan deras roll förstärkas för att digitaliseringen ska bli en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete?

Skrivit dagbok för att dokumentera

13 personer från 11 olika industriföretag, små som stora, har intervjuats digitalt via Teams. Hälften av gruppen arbetar strategiskt med kvalitetsfrågor – hälften operativt som till exempel kvalitetsingenjörer.

Tre personer från vardera gruppen har också skrivit dagbok för att dokumentera vilka arbetsuppgifter som konkret ingår i kvalitetsrollen under en arbetsvecka.

Datainsamling och analys är nu färdigt. Och även om resultatet ännu inte är sammanställt och presenterat framträder vissa generella mönster.

– Många arbetsuppgifter har flyttats över till en digital miljö. Som forskare kan man tycka att det är positivt att kvalitetsprofessionen gör saker mera effektivt. Samtidigt kan det finnas arbetssätt och metoder som man inte stött på tidigare och som skulle kunna användas för att ännu mer effektivt skapa värde, säger Magdalena Smeds.

Värdeskapandet brister

Det som brister i kvalitetsrollens arbete med digitalisering är just den värdeskapande dimensionen, menar hon.

– Många tycker det är trendigt med nya digitala verktyg. Men vad skapar de egentligen för värde? Det är en fråga som kvalitetsprofessionen borde slå vakt om i ännu högre grad, säger hon.

Det är inte heller alltid som kvalitetsprofessionen får ledningens stöd för att driva värdeskapande digitalisering. Studien visar att det kan finnas en tendens till att kvalitetsfrågorna blir nedprioriterade.

En intressant iakttagelse är då att de som jobbar operativt många gånger tar saken i egna händer, konstaterar Magdalena Smeds.

– Genom att de sitter närmare verksamheten har de större frihet att implementera nya smarta lösningar, medan de som arbetar mer strategiskt måste förankra besluten i ledningen för att de ska ligga i linje med riktningen för företaget, vilket blir mer tidsödande, säger hon.

Det som flera i studien efterlyser är att ledningen i ännu större utsträckning efterfrågar faktabaserade beslut från kvalitetsprofessionen. Kvalitetsingenjörer och andra på den operativa nivån har möjligheter att samla stora mängder data för produktionsövervakning, tidsuppföljning, avvikelsehantering med mera. Men det gäller också att ledningen kan omvandla datamängderna till ett värdeskapande kvalitetsarbete och kommersiell nytta.

– Det finns en uppfattning om att kvalitetsarbetet enbart handlar om problemlösning. Men så är det inte. Ledningen måste kunna inse möjligheterna med att använda faktabaserade beslut för att skapa nytta i det strategiska arbetet i riktning mot verksamhetens effektmål genom att involvera kvalitetsprofessionen i större utsträckning, förklarar hon.

Behov av samarbete

Men även om kvalitetsprofessionen har en viktig roll i digitaliseringen är det inte säkert att man behöver klara allt på egen hand. I studien framträder behovet av samarbete mellan kvalitetsprofession och it-experter i och utanför organisationen.

– Många organisationer letar visserligen efter personer med kompetens inom både kvalitet och it. Men de är inte lätta att hitta. Då behöver kvalitetsprofessionen istället utveckla olika samarbetsformer och bygga kunskapsnätverk med andra, förklarar Magdalena Smeds.

Det kräver i sin tur vissa grundkunskaper inom it för att de båda professionerna överhuvudtaget ska kunna kommunicera med varandra. Eller som det gamla ordspråket lyder ”tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin”.

– Att ha vissa grundkunskaper inom it samt veta vem man ska fråga underlättar kvalitetsprofessionens arbete med att driva digitaliseringen framåt. Först när man förstår hur olika system är uppbyggda öppnas en värld av nya möjligheter, sammanfattar Magdalena Smeds.