Fokusera på kvalitetskulturen

Många ser sedan tillämpningen av dessa metoder och verktyg som ett ”implementeringsarbete”, som att göra ett dataprogram körbart. ”Om tre år är vi klara!” Enkelt ska det vara och fort ska det gå! Lyckas organisationen inte uppnå de goda resultat som man förväntar sig underkänner man den valda metoden – och hoppar kanske på något annat.

Kvalitetsutveckling är en ledningsfilosofi om hur man leder och styr en verksamhet. Det är ledningens ansvar att utveckla kulturen. Men tillämpningen av kvalitetsutveckling har alltså fokuserat mer på enskilda metoder och verktyg än på kultur. När ”implementeringen” av Lean har blivit ett misslyckat ”projekt” och fokus har varit att kartlägga så många värdeflödeskartor som möjligt utan att ledningen har reflekterat kring de grundläggande principerna i Lean, är kortsiktighet och verktygsfokus ett faktum.

Jag tror att detta är förklaringen till att så många organisationer idag, både i Sverige och utomlands, pratar om kvalitetskultur och rankar kvalitetskultur som en av sina främsta utmaningar när det gäller kvalitetsutveckling.

Ledningens ansvar är att medvetet och systematiskt utveckla kulturen enligt de faktorer som kännetecknar framgångsrika organisationer: medarbetarnas delaktighet och engagemang, processorientering, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar, och så vidare, med hjälp av medvetet valda metoder och verktyg. Jag tror inte att någon ser kulturutveckling som något kortsiktigt. Alla vet att det kräver uthållighet och ledningens engagemang.

Hittills har kunskapen inom kvalitetsutveckling varit begränsad till att metoder och verktyg ger stöd till att utveckla kvalitetskulturen. Men kultur är något mer än metoder och verktyg. Kultur är det som lätt kan observeras, som hur vi uttrycker oss och den klädstil vi har. Kultur är också det som är svårare att urskilja, som våra normer, värderingar och antaganden.

Kultur är som ett isberg, det vi ser ovan vattenytan som är lätt att observera, och det som finns under vattenytan, som är svårare att urskilja.

För att öka förståelsen för kvalitetskultur genomförde vi ett forskningsprojekt 2015–2016 inom ramen för SQMA – Swedish Quality Management Academy. Syftet var att få fram det som finns under vattenytan. Vi ville få fram vilka konkreta beteenden som kännetecknar en kvalitetskultur och vilka beteenden som motverkar en kvalitetskultur. En kvalitetskultur kan ställas i motsats till en kultur som präglas av brist på förtroende där man skyller på varandra, ”blaming culture”.

Detta forskningsprojekt drevs i samproduktion mellan forskning och praktik. Vi hade sju stora organisationer med från olika branscher. Mittuniversitet, Linköpings universitet och SIQ representerade akademin och projektledningen. Inom projektet kom vi gemensamt fram till vad en kvalitetskultur är och vilka beteenden den består av.

Vi utvecklade också ett sätt att mäta kvalitetskultur. För att ge ett exempel: ’Engagerat ledarskap’ är den enligt forskningen mest betydande framgångsfaktorn för att lyckas långsiktigt med kvalitetsutveckling. För denna faktor definierades två par beteenden, varav två beteenden stödjer en kvalitetskultur och två beteenden hindrar en kvalitetskultur.

I en kvalitetskultur frågar våra ledare efter kundkonsekvenser i beslutssituationer. Det hindrande beteendet är att våra ledare frågar efter effektivitet i beslutssituationer. Det hindrande beteendet är inte fel, men det är inte kännetecknande för en kvalitetskultur.

Dessa konkreta beteenden som har tagits fram i detta forskningsprojekt kan vara ett bra stöd för många ledare som vill skapa en förståelse för vilka beteenden som råder på den egna arbetsplatsen och också ta tempen på: ”Hur stark är vår kvalitetskultur?”

Hör gärna av dig om du vill ha en dialog kring detta!

Åsa Rönnbäck
SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling, ar@siq.se

Vill du läsa mer om projektet?

Projektrapporten finnas att hämta på webbsajterna för SQMA och SIQ.

Läs mer om Åsa Rönnbäck och hennes blogg på Kvalitetsmagasinet.