Under fredagen släpps rapporten Vi ser framtiden! – framsynta företagsledares röster om framtidens arbetsplats, som förändringsexperten Camilla Persson ligger bakom. Hon är vd för Transformationsakademin och har tidigare skrivit två böcker om förändringsledning.
I år började de klia i bokfingrarna igen, men med tanke på hur mycket som har hänt och fortsätter att hända inom arbetslivet – inte minst på grund av Coronapandemin och AI – så hejdade hon sig.
– Böcker behöver ha en viss livslängd. I stället skapade jag en ögonblicksbild med ett perspektiv som jag upplever saknades; styrningsperspektivet. Jag ville veta vad företagsledarna ser när de tittar i kristallkulan!
Under våren och sommaren har hon intervjuat 28 företagsledare från SME:s som representerar samhällsviktiga branscher.
Redan 2017 kunde Camilla Persson se att företag började prata om att framtidens arbetsplats handlade om vad man gör, snarare än var man är. Och nu avslöjar hennes rapport ytterligare förflyttningar, och att företag behöver ompröva sin syn på vad en arbetsplats är. Gemensamt för alla företagsledare är att de siar om syftesdrivna, hållbara, flexibla och snabbrörliga arbetsplatser.
Hållbarhet förutsättning för resten
Med flexibilitet menas inte bara möjlighet till distansarbete, även om arbete hemifrån nästan blivit ett krav bland medarbetare sedan pandemin visade att det inte hämmade deras produktivitet.
Camilla Persson och ledarna hon intervjuat ser fortfarande dragkampen som råder mellan chefer och medarbetare när det kommer till distansarbete – vilket måste få ett slut.
– Man måste landa i vad man tycker är den bästa lösningen. Det finns inget facit, så i detta läge tvingas man landa planet medan man bygger landningsbanan. Det viktigaste är att kunna ta diskussionen, kommunicera och motivera sin riktning, säger Camilla Persson och fortsätter:
– Vissa går i den linjen att de i princip kommenderar folk tillbaka till kontoret. Jag ser att det kan ha en backlash.
Företagsledarna betonar också vikten av att kunna leda genom tillit i stället för kontroll.
– Man måste snabbt kunna ställa om i en föränderlig värld. Vattenfallsmetoden fungerar inte längre. Det är dags att få in iterativa sätt, att testa sig fram och lära sig av sina misstag.
Hållbarhet är en annan sak som de intervjuade företagsledarna lägger stor betoning vid. Inte bara miljömässig, utan social sådan. Idag kommer flera externa hållbarhetskrav på företag som man inte kan påverka, men det finns ett gäng interna faktorer man kan påverka för att åstadkomma hållbarhet.
– Man måste fråga sig om medarbetarna mår bra, minska sjukskrivningar och se över sitt ledarskap.
Camilla Persson beskriver hållbarhet som en förutsättning för övriga faktorer.
– Utan hållbarhet blir det svårt att lansera flexibilitet och snabbrörlighet. Man måste analysera saker som hur man leder på distans och hur man kommunicerar när planeringshorisonten är kortare än den tidigare varit.
Och slutligen måste man ge medarbetare ett syfte som är bortom slogans och värdeord.
– Det handlar inte längre bara om att tjäna pengar – våra medarbetare vill känna att de bidrar till något större. Vi måste bygga en kultur där varje handling är förankrad i vårt syfte, säger Evelina Lindgren, vd för S-pack Group, i rapporten.
Även Camilla Persson ser vikten av syftesdrivna arbetsplatser.
– Ur ett rekryteringsperspektiv är det helt avgörande att kunna redovisa ett högre syfte. Man får inte sminka grisen, utan man måste förvandla sina ord till handling. Energibolagen till exempel går ut i lokalsamhället och gör saker i sina ägarkommuner. Sådant kommer nog att bli mer vanligt.
Tips
Camillas tips för att bli mer syftesdriven:
Titta på idrottsklubbar och ideella föreningar som lyckas. Syftet är det som för dem samman. Låt företaget inspireras av andra branscher!
Olika utmaningar väntar
Enligt Camilla Persson har många företag kommit en bra bit på vägen i utvecklingen mot framtidens arbetsplats. Förändringsviljan är starkare än på länge, på grund av pandemin, lågkonjunkturen och tekniska framsteg. Men utmaningarna är flera. Till exempel finns det risk för att man tummar på kvaliteten när man strävar efter att bli snabbrörlig. Det finns en vanlig missuppfattning om att snabbhet förväxlas med att runda hörnor, menar Persson. Men det är långt ifrån sanningen.
– Precis som snabbrörlighet misstas för oaktsamhet så misstas tillit för frihet utan gränser. Det agila arbetssättet har inget att göra med att uppnå ett mål i hastigare takt. Tvärtom handlar det om gedigen planering, fast att planera annorlunda.
Företag måste till exempel bli bättre på omvärldsanalys och att ta snabba beslut utan alla svar, menar hon. Något som kommer att ta tid.
– Och det kräver mod. Vi måste utmana sanningar, kroka arm utanför organisationen, vara generösa och dela kunskap, avslutar Camilla Persson.