Framtidens ledare: ”De jag pratar med förstår inte vad kvalitet innebär”

En av de stora utmaningarna, enligt henne, är finansieringen.

– Man behöver jobba väldigt mycket med kvalitetsarbetet och kunna påvisa vilken skillnad det skapar, säger hon.

Hon lyfter begreppet SROI, social return on investment som används för att beskriva sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter. För civilsamhället är syftet att kunna visa sociala effekter, inte bara beskriva aktiviteter, men också att kunna visa på att varje krona som spenderas på utveckling inte är en kostnad, utan en katalysator för framtiden.

Kvalitet ska bära uppdraget

För Asenia Giagtzidou går kvalitetsledning och verksamhetens grunduppdrag inte att skilja åt. Erikshjälpen arbetar med barn och unga, både i Sverige och internationellt, och insatserna handlar bland annat om att stärka delaktighet, egenmakt och framtidstro.

Hon beskriver det sociotekniska perspektivet som ett sätt att hålla ihop de mänskliga och de strukturella delarna. Processer, efterlevnad och uppföljning behövs, men de ska stödja uppdraget.

– Det handlar om människors välmående, hopp och framtidstro, säger hon.

Samtidigt behöver organisationen kunna visa effekter. Det är, enligt Asenia Giagtzidou en förutsättning för att verksamheten ska kunna bli långsiktigt hållbar och få fortsatt finansiering.

– För att kunna åstadkomma efterlevnad tror jag att kvalitetsarbetet är en stor del av lösningen.

”Allt går in i varandra”

När hon beskriver kvalitetsarbetet återkommer hon till sambanden. Processer, ledarskap, fakta, statistik och ständiga förbättringar behöver hänga ihop.

– Allt går in i varandra. Har du delarna i åtanke kan du navigera lättare, säger hon.

Hon ser också ett behov av att fler får en djupare förståelse för vad kvalitet innebär. I sitt ideella engagemang arbetar hon med kvalitetsarbete och ständiga förbättringar även i föreningslivet.

– Alla jag pratar med förstår inte exakt vad kvalitet innebär. Det är ett begrepp man behöver djupdyka i.

Ledarskap på distans kräver tillit

Som chef arbetar hon mycket med tillitsbaserat och coachande ledarskap. Det gäller inte minst när verksamheten finns på flera orter.

Hon ansvarar för arbete som sker parallellt i bland annat Linköping och Motala. Där behöver medarbetarna kunna fatta beslut nära målgruppen, men också ha stöd när situationer blir svåra.

– Jag behöver skapa förutsättningar för andra att växa, säger hon.

För henne handlar ledarskapet om att bygga relationer, skapa tillit och ge både medarbetare och målgrupper möjlighet att vara medskapande.

– Man ska finnas där när det strular, men inte ha alla lösningar själv.

Samverkan är en annan central del av arbetet. Asenia Giagtzidou beskriver civilsamhället som en aktör som ofta kan röra sig mellan offentlig sektor, näringsliv och boende i ett område.

– Jag brukar prata om ”it takes a village”. Man behöver allas goda krafter för att åstadkomma förändring.

Hon menar att Erikshjälpen, i rollen som barnrättsorganisation och civilsamhällesaktör, ofta har lätt att bygga relationer med både unga och vuxna. Organisationen kan också fungera som en länk mellan kommun, näringsliv och andra aktörer.

Hon nämner exempel på samverkan med socialtjänsten och områdesdagar där både offentliga och privata aktörer deltar tillsammans med boende.

– Civilsamhällets roll handlar mycket om att stärka insatser, komplettera och lyfta individens behov, säger hon.

Effekterna behöver bli synliga

Asenia Giagtzidou tror att fler organisationer och företag kommer att behöva prata mer om sociala effekter framöver. Hon kopplar det både till hållbarhetsarbetet och till ökade krav på redovisning.

Hon pekar på att hållbarhet inte bara handlar om ekonomi eller klimatpåverkan. Det sociala perspektivet behöver också finnas med.

– Vi behöver beakta det ekologiska och det sociala, inte bara det ekonomiska, säger hon.

Erikshjälpen arbetar både med sociala insatser och med klimatfrågor, bland annat genom second hand-verksamhet som bidrar till cirkularitet.

För Asenia Giagtzidou är det här också en uppmaning till andra organisationer.

– Man kan tänka mer på de sociala effekterna och nå ut till civilsamhället för att tillsammans lösa samhällsproblem.

”En ledare ensam är ingen ledare”

När hon själv uppmärksammas som ledare vill hon lyfta sammanhangen och människorna omkring sig. Hon nämner bland annat barnrättspriset som Erikshjälpen fick förra året för ett brottsförebyggande program, och blir glad när 2023 års nominering till framtidens kvinnliga ledare var på tal.

Men för henne handlar framgångarna inte om en enskild person.

– En ledare ensam är ingen ledare. Tillsammans med andra kan man leda mot ett mål och åstadkomma förändring.

Hon beskriver det som viktigt att fira resultat tillsammans med medarbetare och organisationer som varit delaktiga.

– Det är inte jag själv som är anledningen till att jag lyfts fram. Det är alla andra tillsammans med mig.