Inga produkter i varukorgen.
Hennes elever presterade bättre – Då ändrades skolans struktur
Skola
Det var när rektorn på Rosengårdsskolan i Malmö märkte att en av lärarna uppnådde högre betyg med pojkar än vad övriga lärare gjorde, som en kooperativ struktur implementerades.
– Det är viktigt att lära sig av analysen, säger läraren Sofie Nilsson.
Rosengårdsskolan i Malmö. Foto: Malmö stad
Rosengårdsmodellen är ett enhetligt arbetssätt som samtliga medarbetare på Rosengårdsskolan i Malmö följer. I klassrummen handlar allt om tydlighet och förutsägbarhet. Och strukturen är en kooperativ sådan, det vill säga att alla ska involveras och lyckas. Men detta arbetssätt är hyfsat nytt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Modellen kan låta lite hård, men den är väldigt flexibel inom sina ramar, och det är ju trots allt beprövade metoder, säger Sofie Nilsson, lärare i svenska som andraspråk och samhällsorienterade ämnen.
Hon har fått lite extra uppmärksamhet sedan skolans rektor, Cecilia Larsson Ståhl, lade märke till ett mönster. Vart tredje år gick pojkarna i årskurs nio ut med bättre betyg jämfört andra avgångsklasser. Och den gemensamma nämnaren var Sofie Nilsson. Sedan dess har hennes metodik blivit vedertagen bland alla medarbetare. Men Sofie Nilsson är ödmjuk och vill inte ta åt sig av äran.
– Det är ju inte jag utan detta är resultatet av ett gediget analysarbete. Jag hade inte varit någonstans utan en fantastisk ledning och mina kollegor, säger hon.
Men vad gjorde du som genererade dessa resultat?
Tips
Om analysarbete:
- Se till att kvalitetsarbetet finns i kalendariet och har avsatt, regelbunden tid.
- Viktigt att lära sig analysen. Hur ser en god analys ut?
- Våga hålla i och hålla ut. Analysen får inte spreta för mycket.
- Var tydlig med syftet bakom analysen!
– Jag jämför mina lektioner med varandra. I måndags hade jag till exempel en lektion som inte blev bra där tanken var att vi skulle skriva dikter för att utveckla vår gestaltningsförmåga. Jag hade gjort samma sak med en annan klass tidigare, och då hade det gått bra. Nu visade det sig att jag hade använt diktexempel på för hög nivå, säger Sofie Nilsson.
Analysen är konstant närvarande i Sofie Nilssons arbete. Hon undersöker varför resultaten ser ut som de gör och vad hon kan ändra. Men analysarbetet är även inplanerat i skolans kalendarium och görs på mötestid flera gånger per år, bland annat på målkonferenser.
– Kvalitetsarbetet är närvarande hela tiden. Eleverna kommer inte ändra på sig, utan det är jag som måste ändra på min undervisning så att den passar målgruppen.
”Rektorn gräver där vi står”
Och varje lektion följer en tydlig mall. Inledningsvis tittar elever och lärare tillbaka på föregående lektion och minns vad de lärde sig sist. Sedan är det genomgång av dagens lektion så att eleverna får reda på vad som förväntas av dem och hur länge olika moment pågår. Och sällan är det ensamarbete.
Men utmaningarna är ändå flera. Rosengårdsskolan ligger i ett av Sveriges särskilt utsatta områden där kriminalitet är ett problem. Det kompensatoriska arbetet är påtagligt då en mängd elever knappt läser hemma eller ens har vårdnadshavare som pratar svenska.
– Just därför är kvalitetsarbetet extra viktigt. Utan det har vi ingen ritning att utgå ifrån. Och vi kan aldrig skylla på eleverna, för om de misslyckas är det vårt fel, säger Sofie Nilsson.
Hon betonar analysens vikt i en skolas verksamhet, särskilt i ljuset av Skolinspektionens senaste årsrapport som visar att endast elva procent av alla skolor i hög grad lever upp till rådande kvalitetskrav.
– Det kanske är så att många inte förstår vitsen med analysarbete och därför inte uppskattar den. Man får aldrig tänka att man skriver en analys för huvudmanna-nivå. Huvudmän och rektorer måste vara tydliga med syftet bakom kvalitetsarbetet och åtagandeplanen får inte vara för spretig. Vår rektor gräver där vi står och tittar på vad vi behöver utveckla.
Och hur går det för era elever?
– Förra året var 80 procent av våra utgångselever behöriga, vilket är högre än snittet i kommunen. Så det går på många sätt bra, men vi är aldrig nöjda. Vi fortsätter alltid att utvecklas, säger Sofie Nilsson, lärare på Rosengårdsskolan i Malmö.
