Med undervisningen i fokus lyfter resultaten

Gammal skolkultur

Enligt personerna bakom Undervisningsskicklighet i praktiken, Urban Hansson, Bernt Friberg och Mats Rosenkvist, handlar osäkerheten om en gammal skolkultur som är knepig att komma till rätta med.

– Alla lärare är värda att få feedback och möjlighet att reflektera kring sin egen undervisning. Och det är ju först när man jämför elevresultaten med undervisningens kvalitet som man kan se om den fungerar, säger Bernt Friberg.

Ett första grundläggande steg är att undersöka om läraren har och går igenom mål för vad undervisningen ska leda till för lärande. Nästa steg för läraren är att undersöka om eleverna har förstått vad de ska få möjlighet att lära sig. Ett av de stora problemen som har identifierats under de 1 800 observationerna är nämligen att under 60 procent av lektionerna var fokus på att göra istället för att lära.

– Det genomförs cirka 100 miljoner lektioner varje läsår i Sverige. Samtidigt finns det en myt om att alla skolor har olika behov av utveckling, men det stämmer inte. Våra data visar att i princip alla skolor har behov av evidensbaviserad undervisning, säger Mats Rosenkvist.

Individuellt skolarbete negativt

Inom svensk skola finns historiskt, och än idag, ett stort fokus på individuellt skolarbete såväl i klassrummet som utanför skolan. Det drabbar de som har störst behov av stöd.

– När man i stället låter elever arbeta utifrån så kallat samarbetslärande, då kan de som bemästrar ett ämne väldigt väl visa de som behöver hjälp, och läraren kan i sin tur fokusera på att hjälpa de elever som har allra störst utmaningar, säger Bernt Friberg.

Det nya konkreta utvecklingsmaterialet kan bli ett paradigmskifte för studiero, motivation, elevernas lärande och lärarnas arbetsglädje. Verktyget riktar sig till skolledare som ska organisera lektionsobservationer och kollegialt lärande tillsammans med lärarna för att sedan jämföra med elevresultaten över tid. Men trots att det kan tyckas logiskt och rimligt är det inte helt okontroversiellt.

– Det finns forskning som visar att en lärare som är skicklig på att undervisa kan ge elever ett och ett halvt års lärande på ett läsår, och de som inte är lika skickliga har gett ett halvårs lärande på lika lång tid. Jag tror de flesta vet att kvaliteten på olika lärares undervisningsförmåga skiljer sig enormt, ändå pratas det mycket lite om det, säger Bernt Friberg.

Redan stor efterfrågan

Han tillägger att många säkert är intresserade av att förbättra sin undervisningspraktik, men att verktygen inte har funnits där tidigare. Det enda beforskade underlag som alla skolor har haft att tillgå tidigare är den bedömningsmatiris med 16 dimensioner som Skolinspektionen tidigare delade och som skickade en tydlig signal om att det rör sig om bedömning av lärare.

Enligt Mats Rosenkvist och Bernt Friberg bör man i stället utgå från konkreta iakttagbara kriterier som baseras på vad svensk och internationell forskning har visat är effektiv undervisning för lärande. Underlaget skapar en bättre arbetsmiljö för läraren med mer arbetsro, och bättre förutsättningar för eleven att förstå och ta till sig undervisningen. Den typen av kriterier kan exempelvis vara att eleverna får respons under tiden de ska lära sig, så att de inte upptäcker att de har gjort på fel sätt när tiden är ute, eller att med relativt små medel säkerställa att en elev förstår en instruktion. 

Sedan lanseringen i fjol har nästan hundra skolor börjat arbeta med observationsunderlaget. Förhoppningen är nu att det ska bidra till att skolresultaten kommer höjas.

– Det vi ser hela tiden är att när lärarens sätt att leda undervisningen utvecklas och förbättras blir studieron bättre. Då är det självklart att man också lär sig bättre, säger Bernt Friberg.