Intresse för yrkesexamen minskar – märks tydligast bland lärarprogrammen

Varje år publicerar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en rapport som ger en aktuell bild av läget vid Sveriges universitet och högskolor. 2024 års rapport visar att det senaste året har varit turbulent, med kostnadsökningar och stigande räntor. Tidigare positiva resultat har vänts till ekonomiska underskott, trots att intresset för högre utbildning fortsatt är stort.

Till höstterminen 2023 ökade antalet förstagångssökande – alltså personer utan tidigare högskolestudier – jämfört med 2022. 130 500 personer sökte till en utbildning för första gången i höstas, vilket innebär en söknivå som är snarlik den innan pandemin bröt ut.

Under pandemin ökade intresset för yrkesexamensprogram, men sedan dess har intresset avtagit. Det märks tydligast för lärarprogrammen.

– De senaste två åren har ganska få nybörjare sökt lärarutbildningarna. Det var 11 000 stundeter som påbörjade dessa program, vilket är 15 procent färre jämfört med föregående år, säger Alice Wallin som är en av de som skrivit UKÄ:s senaste rapport.

Trots att arbetsmarknadens behov av utbildade är stort så minskar antalet examinerade för andra året i rad, även om antalet examinerade studenter fortsatt ligger på en hög nivå sett ur ett längre perspektiv. Totalt var det 72 480 studenter som tog ut en examen under läsåret 2022/23.

Högre kostnader och underskott i verksamheten

Den totala kostnaden för verksamheten inom utbildning och forskning uppgick 2023 till drygt 89 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lokalkostnader ökade kraftigt, men dyrast var finansiella kostnader såsom räntekostnader för lån och krediter. Totalt står finansiella kostnader för 52 procent av ökningen, enligt UKÄ.

– Lärosätena hade också ökade intäkter, men inte i samma utsträckning som utgifterna, säger Anna Törneke som är redaktören bakom 2024 års rapport.

Läs hela rapporten här.