Kvalitetsprofessionen – en ohotad funktion

Mellan 1 oktober 2022 till 1 mars 2023 utlystes 169 tjänster. Antalet jobb som registrerades för rollen var 173.

Mellan 1 oktober 2023 till första mars 2024 var motsvarande siffror 192 respektive 215. En inte obetydlig ökning alltså.

Inte vanligt första jobb

Ida Gremyr är professor vid avdelningen Innovation and R&D Management på Chalmers. Hon undervisar och handleder examensarbeten bland annat inom masterprogrammet ”Quality and Operations Management”, och upplever att studenterna har en ljus bild av sitt kommande yrkesliv, men att man generellt inte tänker på sig själv som en blivande kvalitetschef.

– Det är kanske inte det vanligaste första yrket för en nyexaminerad ingenjör. Men jag märker ju att de ser ämnet som väldigt relevant – och att de därför ser att de har en plats på arbetsmarknaden. I undantagsfall vet de redan att de vill bli kvalitetschefer, bland annat en kille som ville gå i sin pappas fotspår, säger hon.

Är det uppfattningen om att kvalitetsrollen ska slipas bort – då kvalitet är något som berör alla inom en organisation – som gör kvalitetschefers självbild lite svajig? I sådana fall bör man tänka om, menar Ida Gremyr.

– Även om man kan känna att det borde vara allas ansvar finns det ganska mycket forskning som visar att en renodlad kvalitetsfunktion har positiv effekt för en organisation, säger hon.

Det faktum att rollen är i ständig förändring, och innefattar allt fler områden, kan säkert påverka arbetsmarknaden, menar hon. Så även det faktum att kvalitetsprofessionen har gått från att primärt vara en angelägenhet för privat sektor, till att i stor utsträckning också omfatta offentlig sektor.

Olika titlar – samma jobb

Maria Eriksson är programansvarig för magisterprogrammet Kvalitets- och Ledarskapsutveckling på Mittuniversitet, som tar in ungefär 65 studenter per år. Det är ett högt söktryck av välmeriterade kandidater, och hon bekräftar Ida Gremyrs bild av en ”ny kvalitetssektor”.

– Det vi kan se är att det ökar väldigt mycket sökande från kommun- och regionshållet. Inte minst sjukvården. Tidigare var det mer sökande från privat sektor, kanske framförallt från industrin, säger hon.

Maria Eriksson ser också att många av studenterna primärt är intresserade av att koppla ihop kvalitetsrollen med hållbarhetsprofessionen.

– Det är en brinnande passion som vi kan se hos många studenter, just att förbättra klimatet med hjälp av kvalitetsteknik, säger hon.

En potentiell fälla för kvalitetsprofessionens inflytande är en återkommande begreppsförvirring. Idag har många som arbetar med kvalitet andra avancerade, inte sällan engelska, yrkestitlar. Internationalitet i all ära, men de många olika benämningarna kan också leda till att man förlorar en gemensam plattform.

– Många företag har egna titlar för den här rollen, men ju bredare fältet blir, och ju mer uppdelat det är mellan de som arbetar strategiskt kontra operativt, desto större blir risken för splittring. Det är viktigt att veta vilka man har en gemensam röst med, säger Ida Gremyr.