Kvalitetsveteranen som höjer filosofi över materialism

–  Nu ser jag en person från högsta ledningen. Han undrar nog vad jag håller på med som står här och blir proffsfotograferad, säger han och skrockar lågt.  

Han är mycket förtjust i fotografi, men efter 40 år av motorfotografering är han mer van vid att stå bakom kameran än framför den förklarar han. Södertäljes himmel reser sig som en stålgrå kuliss ovanför den drömska blicken, men det är inte fotointresset vi är här för att prata om.  

Det är bilar som har präglat hela hans liv, från barnsben till idag. Från fritid till karriär. Någonstans där på vägen väcktes också intresset för kvalitetssäkringar och standarder. 

Året var 1986 när den unge skåningen för första gången klev in på Scania i Södertälje. Då var han en nyutbildad tekniker med en närmast febrig passion för motorer.  

– Under två år jobbade jag ute i verkstadsmiljön på produktion där jag svarvade, fräste och slipade – arbetet var mycket hands on på den tiden, nästan ingenting var automatiserat. Samtidigt fanns där hela tiden en längtan efter att förbättra processerna, säger han. 

Lösningsorienterad sedan starten 

Det visade sig att Per Webb var lika företagsam när det gällde att effektivisera arbetet inne i Scania-fabriken som när han renoverade gamla bilar hemma i garaget. Där i slutet av 80-talet blev han trött på att stå framför en slö maskin och städade självmant upp den. Det är lättare att upptäcka oljeläckage från en rengjord maskin. Om verktygen konstant är organiserade slipper man ödsla tid på att leta efter varje enskild pryl. Trots att hans förbättringsarbete skedde i det tysta märkte snart ledningen att de hade att göra med en eldsjäl, och plötsligt låg ansvar för mätteknik och kalibrering på hans fat. 

– Jag började arbeta med alla möjliga typer av mättekniska problem. En konstruktör kanske menade en sak med en ritning men när det sedan omsattes i produktionsmiljö uppstod missförstånd. Ofta är kvalitetsbrister i själva verket kommunikationsbrister, säger han. 

Parallellt med teknikerarbetet arbetade Per Webb med standarder genom Sveriges mekanstandardisering (Sms), som var ett svenskt standardiseringsorgan från 1919 till 2000. Numera ingår organisationen i Sis, där Per Webb har varit verksam i cirka 20 år – varav de senaste fyra åren som ordförande i Tekniska kommittén för kvalitetsledningssystem. 

– Jag har varit med i kommittén i två omgångar och mycket har hänt sedan starten. Kanske framförallt vad det gäller synen på standarder och certifieringar, säger han. 

Den evigt pågående debatten kring certifieringens egentliga värde har inte undgått Sveriges okrönta certifieringskung. Men för honom är det närapå en ickefråga. 

–  Standarder skapar en gemensam bild av vad som ska uppnås. Först när man har en gemensam bild kan man få ett gemensamt förhållningssätt till arbetet. Om man inte har standardiseringar blir det omöjligt att veta vad en leverantör klarar av, för certifieringar och standarder skapar viktiga mätetal, säger han. 

Olika krav – samma kultur 

Kvalitetsbegreppet föddes inom industrin men på samma sätt som omvärlden har mejslats om de senaste hundra åren har synen på kvalitet inom industrin gjort detsamma. Det handlar inte bara om produktkvalitet längre. I själva verkar har det kanske aldrig gjort det, förklarar Per Webb. 

– Det är lättare att prata om det som går att ta på, men på Scania är kvalitet inte bara en hård egenskap. Vi levererar transportlösningar och arbetar ständigt med att optimera dessa. Att ta fram certifieringar är en del av det arbetet, säger han. 

På Scania pratar man inte om flera olika system utan om ett integrerat verksamhetsledningssystem där kvalitet, säkerhet, hållbarhet, arbetsmiljö och hälsa knyts samman. Inom vissa delar av koncernen finns det ägarkrav på certifieringar. I andra lägen kräver kunderna en viss typ av certifiering, och som namnet antyder är Per Webb spindeln i nätet alla dessa situationer. 

– Finska armén kan ha ett krav, en offentlig upphandling av bussar i Italien har något annat. Överallt där vi är verksamma råder olika förutsättningar och jag måste ständigt ha örat mot rälsen för att veta hur vi ska gå till väga, säger han. 

Det är inte så överväldigande som det kan låta, för även om kravbilden skiljer sig åt mellan olika länder är den interna kulturen densamma överallt.  

– Vår företagskultur ”The Scania Way” gäller alla våra verksamheter världen över och i alla led. Oavsett om jag möter en återförsäljare uppe i Alta i Nordnorge eller produktionsanläggning i Tucumán i Argentina så känner jag att vi alla hör till Scaniafamiljen. Där finns alltid samma styrmekanism. 

Alla ägg i samma korg  

Men storbolaget har inte alltid varit lika helgjutet som nu. Från att ha hotat sina barn med ”passa dig så att du inte hamnar på Scania” säger föräldrar i Scania-städerna nu: ”om du sköter dig får du jobb på Scania”, menar Per Webb. På 80-talet led Scania av hög personalomsättning och sjunkande kvalitet – och därmed också en kraftigt försämrad renommé.  

– Då började vår dåvarande vd Leif Östling att inspireras av Toyota. Han åkte över till USA och hämtade kunskap från deras framgångsrika arbete med ständiga förbättringar, och på den vägen är det. 

Det är alltså ett ihärdigt förbättringsarbete som har lett fram till dagens framgång. Per Webb tror att en viktig nyckel är bolagets unika certifieringssystem. 

– Vi arbetar mycket med våra gruppcertifikat. Vi lägger allt i samma korg kan man säga, så om en fabrik upptäcker en avvikelse måste den rättas till i hela ledet vilket höjer hela verksamhetens kvalitet. Men vi ser avvikelser som godis – det faktum att vi upptäcker dem innebär ju att vi är vakna och alerta, säger han. 

Nykomlingar i Scaniafamiljen som tror att misstag ska sopas under mattan blir omedelbart upplysta om att avvikelser ska lyftas fram i ljuset. Annars finns där ingen förbättringspotential. 

Fängslades av kvalitetsfilosofi 

Per Webb tänker tillbaka på uppväxten i en bilintresserad familj. Intresset kom med modersmjölken men synen på reparationer och förbättringar som en filosofi snarare än ett hantverk, det kommer från ett annat håll.  

– Bilverkstäder på 70-talet liknade mest råtthålor. En himla röra och massa skitiga gubbar. Men jag besökte en kille som hette Eskil Gustafsson som hade ett helt annat tänk. Han hade ordnat ett eget produktionssystem i sin verkstad som utgick från ordning och reda, säger Per Webb. 

Den unga bilentusiasten blev omedelbart inspirerad av den höga kvaliteten och kundnöjdheten hos den noggranna bilmekanikern, och började förkovra sig i litteratur om systematiskt kvalitetsarbete. 

– Jag läste också klassikern Walden av Henry David Thoreau. Det är en roman om att dra sig undan stress och hets och upptäcka livets värde ute i naturen. Det där tilltalade mig, just biten om att hitta det yttersta värdet, säger han, och tillägger: 

– Jag undrar om jag hade kommit in på den här banan om jag inte hade besökt Eskils verkstad. När man är ung är man ju mer mottaglig för influenser än senare i livet, därför försöker jag nu få mitt lilla barnbarn intresserad av både bilar och förbättringar. 

Sudda ut allt och börja om 

Åter till certifiering. Det är trots allt hans specialitet, och en ständig hjärtefråga. Hos Scania är synen på certifikat inte densamma som i övriga industrin menar Per Webb. Den generella synen på certifikat och standarder är väldigt varierande, men på Scania handlar certifiering enbart om förmågan att möta kundbehovet. 

– Hos en del aktörer handlar certifikat primärt om kvaliteten på produkten, och att produkten ska vara ”compliant”. Vi vill givetvis att kunden ska bli lönsam och då handlar det inte bara om produkter utan också om våra tjänster. Om kunden växer och blir starkare gynnas också vi, det blir en win-win-situation, säger han. 

Han lever och andas sin arbetsplats, men uppdraget på Sis är också stimulerande. Tack vare en god dialog har Sis lyckats skapa ett relativt enat förhållningssätt kring standarder i Sverige och arbetsgruppen för Iso 9001 är både kunniga och drivna förklarar han. 

– Precis som branschen i stort har den standarden också fokuserat för mycket på produktkvalitet tidigare. Men en standardiserad produktkvalitet har vi ju uppnått för längesen, idag är det andra egenskaper som måste uppmärksammas, säger han och tillägger med emfas: 

– Nu måste vi fokusera mer på att skapa ett samhälle som vi kan leva vidare i, och låta bli att förstöra det. Vi måste skapa bättre förutsättningar för hållbarhet i kvalitetsarbetet. Uppdaterade Iso 9001 kommer ta några steg i den riktningen men inte så många steg som vi i progressiva Sverige är redo för. 

Eftersom byggandet av standarder alltid är ett givande och tagande ihop med andra länders intressenter, kan man vänta sig en fortsatt långsam utveckling av hållbarhetsarbetet. Det kan vara tålamodsprövande för någon som drivs av en stark idealistisk övertygelse. 

– Egentligen skulle jag vilja utmana hela upplägget med de befintliga standarderna. 9001, 14 001, 45 001, är det verkligen vad världen behöver idag? Man har skapat något utifrån tidigare behov och så fortsätter man driva på i den riktningen. Om man skulle börja från noll skulle det se annorlunda ut idag. 

Hur skulle det se ut då tror du? 

–  Det finns ju en standard för cirkulär ekonomi nu, den typen av satsningar skulle kunna gå i bräschen för en rad nya standarder. Men att göra om hela spelplanen från grunden är nog en utopi. 

Vi lämnar det lilla konferensrummet och återvänder ut till parkeringen. Tillbaka under den dramatiska hösthimmeln ler Per Webb försiktigt. 

– Jag ser tydliga likheter mellan min privatperson och min yrkesperson. Och det är väl bra, för jag har spenderat mer tid på den här platsen än någon annanstans i mitt liv. Jag kliver inte in i Scania-roll när jag kommer hit, utan Scania-rollen är Per Webb.