Ledningen underskattar insatsen

På många svenska företag införs det åtgärder för att standardisera arbetssätt för att optimera arbetsprocesser, spara tid, säkra kvaliteten och höja säkerheten. Men trots de goda intentionerna så upplever inte medarbetarna att det blir någon förbättring, snarare tvärtom.

Resultaten från Global Employee and Leadership Index tyder på att medarbetare upplever en försämring på flera fronter när standardiserade arbetssätt införs – arbetet blir stressigare, mer ska hinnas med på kortare tid, kvaliteten blir lidande och arbetsglädjen försvinner.

Förvirring och otydlighet

Ett problem är att de nya arbetssätten inte genomförs fullt ut. Det uppstår istället en förvirring där de nya systemen och arbetsformerna inte följs av alla. Medarbetarna upplever att de inte har tillgång till nödvändig information och att de också saknar befogenheter att fatta egna beslut.

I undersökningen framkommer också att många upplever att närmaste chefen inte närvarande. Medarbetarna får därmed inte den återkoppling de behöver för att kunna göra ett bra jobb.

Otydligheten i processer och roller samt ledningens bristande fokus skapar en otrygghet i organisationen som leder till att medarbetarna inte är 100 procent närvarande och engagerade i arbetet. Känslan av otrygghet kan också resultera i att medarbetarna inte i lika hög grad kommer med förbättringsförslag, frågor och funderingar – något som är nödvändigt för att lyckas i förändringen. Ett skrämmande resultat är att medarbetare på företag där nya standardiseringar har införts är mindre benägna att uttrycka sin åsikt.

För lite tid och resurser

En förklaring kan vara att ledningen underskattar den tid och de resurser det krävs för att genomföra en förändring. För lite resurser läggs på implementeringen och utbildning i de nya arbetssätten. Och innan de nya arbetssätten har satt sig har ledningen redan gått vidare till nya förändringar.