Den största skillnaden mellan de två organisationsstrukturerna är att linjeorganisationer baseras på principen om att varje anställd bara har en chef. Matrisorganisationer innebär istället flera chefer, där målkonflikter naturligt byggs in i organisationen.
Linje eller matris – så påverkar organisationsstrukturen arbetsmiljön
Ledarskap En chef eller flera? I linjeorganisationen råder enkelhet och tydliga ansvarsvägar, medan matrisorganisationen bygger in konflikter för att tvinga fram balans mellan olika mål. Organisationsforskaren Johan Alvehus reder ut skillnaderna och betydelsen för arbetsmiljö, kvalitet och ledarskap.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Inom den offentliga sektorn ställs höga krav på en tydlig ansvarsfördelning, vilket innebär att de oftast har en linjeorganisation i grunden, berättar Johan Alvehus.
– Ta skolan som exempel. Då är rektorn ansvarig för skolans verksamhet. Det innebär ju att rektor via sina måste biträdande se till att kunna ta det här ansvaret. Och då byggs ansvarsutkrävande strukturer. Ur kontrollsynvinkel blir det viktigt att vi vet vem som är ansvarig för vad, förklarar Alvehus.
Matrisorganisationer används istället i sektorer där man behöver väga olika intressen mot varandra. Organisationsforskaren illustrerar skillnaden med ett exempel:
Tänk dig en organisation som producerar olika typer av cyklar, mountainbike, damcyklar och så vidare. Då kommer de olika produktionsenheterna ha olika idéer om hur man designar en bra cykel och hur ska det tillverkas, vilka material ska man ha och så vidare. Sedan säljer de i olika länder, Sverige, Norge och Danmark. I Sverige har kunderna vissa preferenser på sina cyklar, i Norge andra. Har man inte byggt in ansvaret i organisationen finns en risk att de bara producerar cyklar enbart utifrån vad som är produktionstekniskt effektivt, inte vad marknaden efterfrågar, eller vice versa.
Matrisorganisationen håller båda perspektiven levande samtidigt, förklarar Alvehus.
– Det kommer alltid bli målkonflikter men i matrisorganisationer måste du ta konflikten istället för att sopa den under mattan, säger han.
Ingen modell är ”bäst”
Johan Alvehus betonar att det inte finns en organisationsmodell som är ”bäst” utan det beror på situation. Linjeorganisationer ses ofta som rigida men med tydligare ansvarsfördelning. Matrismodellen är flexibel men kan brista i transparens och tydlighet, vilket kan ha en inverkan på arbetsmiljön.
– I väldigt dynamiska och föränderliga organisationer tenderar människor att oftare må dåligt för man vet inte vad som gäller.
Oavsett vilket organisationsmodell som väljs är det viktigt att skapa och planera för stabilitet, menar organisationsforskaren. Organisationer tenderar att omorganisera för ofta, vilket leder till ”failure trap” – ständiga förändringar utan att låta strukturen sätta sig.
– Det råder lite av en förändringssjuka nu. Idag är förändring ett mål i sig. Har man en matrisorganisation eller vill skapa en är det viktigt att planera för stabilitet för åtminstone några år framåt, säger Johan Alvehus.


