”Livskvalitet grunden för allt kvalitetsarbete”

Det som en gång styrde Bo Bergmans steg till universitetsstudier i Lund var intresset för biologi och utvecklingslära. Men i stället började han läsa matematik och så småningom ledde studierna till en examen i matematisk statistik och en tjänst som tillförlitlighetsingenjör på avdelningen för typkvalitet vid Saabs Flygdivision 1969.

Därmed började också hans bana inom kvalitetsvärlden och genom åren har intresset för ämnet breddats och fördjupats till att omfatta alltifrån produkt- till organisationsutveckling. Det han idag ser som kärnan i allt kvalitetsarbete är livskvalitet.

– Om en anställd känner livskvalitet i sitt arbete, att hon kan påverka sin situation så kommer hon också åstadkomma mycket, både på individnivå och på organisationsnivå, säger han.

Han förklarar att den personliga utvecklingen och företagets hänger ihop. Vill man åstadkomma förändringar är därför den enskilda medarbetarens personliga motivation och möjlighet till utveckling mycket viktig.

Ständig strävan efter något bättre

Ett kvalitetsarbete där man jobbar med ständiga förbättringar innebär också att man aldrig stannar och betraktar arbetet som färdigt, utan att man hela tiden strävar efter att allting kan göras bättre. Detta kan av många uppfattas som något negativt, att man aldrig är nöjd, men Bo Bergman ser denna strävan efter att utveckla och förbättra som något positivt.

– Genom att ständigt möta nya utmaningar kan man också växa som människa. Ständiga förbättringar är ju en uppmaning att anta de utmaningar som livet bjuder. När man sedan lyckas klara utmaningen är det en väldig ”kick”, förklarar han.

På samma sätt bör man i ett företag sträva efter en organisation och ett system som skapar en vinna-vinna-situation och i detta, poängterar han, ingår inte bara ekonomiska delar utan även arbetsmiljömässiga, som att känna att det är kul att gå till jobbet, att känna kreativitet och en berikad livsglädje.

Forskar om kreativitet

Vid Institutionen för Industriell kvalitetsstyrning där Bo Bergman nu är professor pågår ett antal olika forskningsprojekt med varierande inriktning. De olika forskningsområdena berör allt ifrån systemförståelse och produktutveckling till förståelse för det mänskliga psyket och hur våra varierande bakgrunder styr hur vi uppfattar verkligheten.

Ett av dessa projekt har fokus på just kreativitet med utgångspunkten att förstå vilken betydelse det har och hur det kan underlätta kvalitetsutvecklingen i organisationen. Ett annat projekt har en idéhistorisk inriktning där man studerar kvalitetshistoriens rötter och ett tredje fokuserar på produktutveckling och kundcentrerad planering. Andra projekt behandlar förbättring i produktutvecklingsprocessen, speciellt hur man kan åstadkomma lösningar som är tillförlitliga och okänsliga för variation. Vid institutionen studeras också förändringsprocesser i industrin, där samarbetet med SKF kommer väl till pass.

Sammanlagt är det åtta doktorander vid institutionen och Bo Bergman betonar att han tycker att det är viktigt att komma igång starkt med forskningen. Hans förhoppning är också att de genom att bidra med kunskap och utbildning kan förse näringsliv och samhälle med utbildade människor speciellt inom området Sex Sigma som väckt stort intresse på senaste tiden.

– Min önskan är att vi kan påverka Sveriges framtid och vara ett värdefullt stöd för svenskt näringsliv både genom den forskning vi utför men kanske främst genom den kompetensutveckling som sker i grund- och forskarutbildningen och genom direkta kontakter med industrin.

Han vill också komma igång med ett internationellt mastersprogram där studenter från hela Europa kan delta. När han var professor vid Linköpings universitet var han aktiv i bildandet av European Masters Programme i Total Quality Management, som är ett nätverk med deltagare från hela Europa, och hans önskan är att även Chalmers ska komma med i detta nätverk.

Släppa kontrollen

Efter ett helt yrkesliv inom kvalitetsområdet har Bo Bergman funnit att kvalitet bygger på ett helhetstänkande. Genom åren har den ena trenden följt den andra, men oavsett om man jobbar med kvalitetscirklar, statistisk försöksplanering, utmärkelser av olika slag eller Sex Sigma så är det i grund och botten endast yttringar av samma sak.

En central del i ett kvalitetsarbete är naturligtvis ledarskapet och själv ser Bo Bergman att han har en viktig uppgift i att stödja sina doktorander i deras utveckling. Han återkommer till vikten av livskvalitet och kreativitet och menar att ledarskap inte handlar om att styra och peka med hela handen, utan om att få människor att ta ansvar och själva skapa mål. Här måste man som ledare var beredd att släppa kontrollen och han jämför med hur det var att första gången övningsköra med sina barn.

– Då ska man helt plötsligt sitta på passagerarsidan och låta en som är helt ovan sätta sig bakom ratten, berättar han. Det kan kännas svårt, men vill man att den som kör ska lära sig måste man till viss del släppa kontrollen och ge nybörjaren chansen att pröva. På samma sätt fungerar det i arbete med organisationsutveckling och ständiga förbättringar.

Medarbetarna bör alltså själva få utrymme att ta ansvar och styra över sin situation. Men Bo Bergman betonar att det också krävs viss stabilitet och struktur i en organisation för att skapa förutsättningar för kreativitet. Balansgången mellan styrning och frihet lägger grunden för det kreativa arbetet.

Cirkeln sluten

Det breda greppet om kvalitetsområdet som forskningen vid Chalmers antagit och inriktningen mot de psykologiska faktorerna tycker Bo Bergman anknyter till hans ursprungliga drömmar om studier i biologi som en gång förde honom till Lunds universitet. Utvecklingsläran, som i grunden handlar om en ständig utveckling där variationer är förutsättningen för förändringar kan också appliceras på organisationsfrågor.

– Nu kan jag knyta ihop säcken, nu är jag på något vis tillbaka i det som jag en gång tänkte ägna min forskning åt, utvecklingsläran. Värmeläran liksom det biologiska livet bygger på att det finns variation och om inte det fanns det från början skulle det aldrig ha skett någon utveckling. På samma sätt är en organisation är också beroende av variationer för att det ska ske en utveckling.