Mer kaos i början, mindre strul i slutet

Med ett bredare perspektiv i produktutvecklingen kan många misstag undvikas som försenar eller försvårar lanseringen av en ny produkt.
– Genom att tillåta större kaos i början sparar man mycket tid i slutet, säger Christer Lundh på Kongsberg Automotive i Mullsjö.

Mer kaos i början, mindre strul i slutet
Kongsberg Automotive

Det ska gå snabbt när en ny produkt ska ut på marknaden. I produktionsledet har man länge arbetat med att effektivisera och förfina arbetssätten, allt för att få en så smart produktionsprocess som möjligt. Men i steget innan, under själva utvecklingsfasen, finns det också mycket att göra för att underlätta produktionen.

– Det sägs att produktionsutvecklingsarbetet sätter 80 procent av förutsättningarna för produktionen. Så kan man bli bättre här finns det mycket att vinna, säger Stefan Bükk på Swerea som har sett ett växande intresse de senaste fem åren för att jobba med bland annat Lean produktutveckling.

Krav som krockar

Kongsberg Automotive har precis börjat nosa på detta område. Som systemleverantör till bilindustrin är det ofta tuffa krav som ska uppfyllas på produkterna. Christer Lundh, som är ansvarig för produktutveckling i företaget, ser ett stort problem i att det ofta saknas en blick för helheten i de krav som ställs på en ny produkt. Ingenjörerna arbetar enligt den tekniska specifikationen, medan marknadsavdelningen och produktionen har andra krav. Ibland krockar dessutom olika intressen med varandra. Det kan i vissa fall gå långt i processen innan problemen blir synliga. Och då kan det i värsta fall vara för sent att hitta en alternativ lösning.

Christer Lundh berättar om en ny lösning på en växelspak som de utvecklat där de tagit fasta på kravet att växelspaken inte får kännas glapp när man växlar. Men när produkten sattes i produktion visade det sig att det blev svårt att uppfylla ett annat baskrav, hur mycket kraft det krävs för att utföra själva växlingen. På grund av många beroenden i konstruktionen som var svåra eller kostsamma att förena landade det till slut på att kunden skrev om sina kravspecifikationer.

Ser samma målbild

– Det är viktigt att få med fler perspektiv tidigt i utvecklingsprocessen. Ingenjörerna ser kanske en Rolex framför sig, medan marknadsavdelningen vill ha en lösning som är billig.

Christer Lundh vill se ett arbetssätt där hela teamet ser samma målbild och på så vis kan ta ett gemensamt ansvar för helheten. De har så smått börjat att arbeta enligt Lean produktutveckling, LPD.

– Det innebär ett helt annat sätt att jobba där fler dörrar hålls öppna i början. Det handlar också om att basera sina beslut på kunskap, det gäller inte minst kunskap om produktionsprocessen: Går produkten att tillverka med de produktionsmetoder vi har idag?

Ta vara på kunskapen

Att uppmuntra ingenjörer att lära sig både produkt- och produktionstekniska begränsningar blir därför en av de stora utmaningarna. Christer Lundh berättar att många problem i produktionen skulle kunna undvikas om konstruktörerna kände till dem, eller engagerade produktionen i tester redan på konceptstadiet. En design som ser bra ut på papperet har visat sig kunna ge stora bekymmer i verkligheten.

Peter Cronemyr arbetar på Siemens i Finspång som tillverkar gasturbiner. Han konstaterar att modeller och verktyg för kvalitet i utvecklingsarbetet har funnits länge. Men att det händer mycket på området just nu tror han handlar om mognad.

– Verktygen fanns, men vi visste inte när vi skulle använda dem. Idag har vi bättre koll på processerna och mer strukturerade arbetssätt och då är det också lättare att få in kvalitetsperspektivet.

Minska variation

På Siemens arbetar de sedan länge med Sex sigma, och därför har det också varit naturligt att börja titta på Design for six sigma, DFSS i utvecklingsprocessen, även om de än så länge bara tagit de första stegen. Peter Cronemyr förklarar att både LPD och DFSS i grund och botten handlar om samma tänk, att få ett bättre grepp om helheten, men att angreppssätten skiljer sig åt. De två arbetssätten kan också komplettera varandra eftersom Lean är bra på helheten och Sex sigmas styrka är att gå på djupet med detaljerna.

På Kongsberg Automotive arbetar produktionen med Sex Sigma, men i produktutvecklingen har de ändå valt att gå vidare med Lean.

– DFSS har ett arbetssätt som är mer intuitivt och som ger snabbare resultat. Men för att lyckas måste vi jobba med helheten, även när det gäller ledarskapet och medarbetarnas engagemang, och det är en av LPDs styrkor, säger Christer Lundh.

Fakta

Kvalitet inom produktutveckling

Lean Produktutveckling, LPD:

Liksom Lean produktion är det ett angreppssätt som fokuserar på kundvärde, värdeskapande tid och att minska slöseri. Att exempelvis se till att använda den kunskap som finns i organisationen på ett effektivt sätt. I metoden läggs mycket tid på att testa och utvärdera många fler alternativ och successivt eliminera de som inte fungerar innan man går till produktion.

Design for Six Sigma, DFSS:

Går ut på att utveckla en produktutvecklingsprocess för att konstruera en produkt som är robust både i produktion och i användning. Att exempelvis se till att komponenter eller system har en design som fungerar på detaljnivå, tillsammans med andra och för den tänkta användaren. Skiljer sig en hel del från Sex sigma i och med att arbetssättet utgår från ett helhetstänkande där man tidigt i processen översätter kundens krav till krav på produkten. Använder verktyg för att förutsäga, simulera och minimera inverkan från variation i produktion, miljö och användning.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.