Inga produkter i varukorgen.
Ny modell kvalitetsgranskar skolor
En ny amerikansk analysmodell utformad av finansanalysbolaget Standard & Poors öppnar en ny möjlighet att kvalitetsgranska skolor. Med 1500 olika variabler ska föräldrar och elever kunna jämföra vilket område som har de bästa skolorna.
När vi nu i Sverige skapar ökade möjligheter för föräldrar att välja var man vill att sitt barn ska gå i skola blir också intresset större för att kunna jämföra skolorna sinsemellan. USAs skolsystem gör att intresset för att kunna jämföra skolor, skoldistrikt eller delstaters utbildningssystem är ännu större. Det traditionstyngda finansanalysföretaget Standard & Poors har tagit fram ett omfattande analysverktyg som i första hand jämför delstaters olika skoldistrikt, men enligt företaget går analysen också att bryta ner i enskilda skolenheter.
Objektiivt mätsystem
Standard & Poors affärsidé är att kunna erbjuda en analys av skolsystemet med samma objektiva mätsystem som man analyserar företagssektorn. Men analysen är inte bara användbar för föräldrar och elever. Den är kanske i första hand ett verktyg för politiker som vill veta hur de satsade skattepengarna används såväl i jämförelse med andra som sett över tid. Resultaten ska förhoppningsvis också kunna användas till att se trender, hitta lyckade exempel och tydliggöra vilka områden som behöver extra mycket resurser.
Företagsetableringar
Delstaten Michigan har varit först ut med att köpa Standard & Poors analystjänst och som nummer två följde Pennsylvania efter i höstas. Kostnaden för Michigan är 10 miljoner dollar över en period av fyra år, men summan har inte avskräckt delstatspolitikerna att satsa på att få en objektiv värdering av sitt utbildningssystem. Ett av skälen är, enligt Standard & Poors, att företag som planerade en etablering i Michigan ville ha konkreta fakta om delstatens skolor och med resultatet av analysen hoppas de kunna visa att företagens arbetare kommer att vara nöjda med skolsystemet.
Sex kategorier
Analysen består alltså av både utbildningsvariabler och finansiella variabler. I analysen används sex breda kategorier. Den första handlar om studenternas resultat, till exempel provresultat, närvarofrekvens, antal som tar examen och hur många som hoppar av. Den andra behandlar undervisningsmiljön som inkluderar exempelvis skolans och klassernas storlek, personaltäthet, säkerhet och teknologisk utveckling. I den tredje kategorin tittar man på utgifterna, vart pengarna går. Sedan följer man upp vad man får ut av de satsade pengarna i form av förbättrade utbildningsresultat och som ett femte område analyseras i vilken finansiell kontext resultatet av de satsade utgifterna ska ses. Till sist ser man på områdets demografi, till exempel familjernas inkomstnivåer, färdigheterna i engelska och rasfördelning.
Resultaten på internet
Resultaten läggs sedan ut på en webbsida på Internet. Där kan man läsa hur alla Michigans 554 olika skoldistrikt klarade sig i analysen och det går givetvis också att jämföra med resultaten av Pennsylvanias 501 skoldistrikt.
