Många har en orealistisk bild av ledarskapet

Ledarskap Ledarskap är ett begrepp som används frekvent – men vad betyder det egentligen? Enligt forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet finns en övertro på ledarskap som samordningsform och ett behov av mer reflexivitet kring begreppet. Här är fem olika ledarroller från pastorn till pedagogen som kan användas beroende på hur ledarskapet ska utövas.


Många har en orealistisk bild av ledarskapet

Massor av litteratur har publicerats de senaste decennierna på temat ledarskap. Ledarskap används som förklaringsmodell för både framgång och misslyckande, utan att de flesta närmare funderar på innebörden av begreppet. Men forskarna Mats Alvesson, Martin Blom och Stefan Sveningsson vid Ekonomihögskolan menar att det finns en övertro på vad ledarskapet som samordningsform. 

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Stefan Sveningsson.professor Lunds Universitet.
Stefan Sveningsson.professor Lunds Universitet.

– Många tar begreppet mer eller mindre för givet och har en alltför idealistisk, naiv och orealistisk bild av vad ledarskap handlar om. Ledarskap låter bra och man vill gärna tro att ledarskap är betydelsefullt i den meningen att någon har koll på läget. Men riktigt så är det inte alltid. Cheferna är inga övermänniskor, säger professor Stefan Sveningsson.

Ledarskapet inget magiskt
Tillsammans med kollegorna Mats Alvesson, professor, och Martin Blom, docent, vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet har han författat boken ”Reflexivt ledarskap” som tidigare i år utsågs till Årets HR-bok av Sveriges HR Förening. Enligt författarna finns en övertro på ledarskap som samordningsform.

– Ledarskapet har inte alltid så stor betydelse som många tror och är inget magiskt elixir mot alla möjliga organisationsproblem. Därför är det viktigt att stanna upp och fundera på betydelsen av ledarskap och om det finns andra alternativ, förklarar Stefan Sveningsson.

Kritiskt perspektiv på rollen
Författarnas ambition med boken är att uppmuntra chefer och andra att anlägga ett kritiskt perspektiv kring sin ledarroll. De har myntat begreppet reflexivt ledarskap som innebär att man systematiskt överväger vad man kan göra och inte göra, när ledarskap fungerar och när det inte är bästa alternativet.

– Reflexivt ledarskap bygger på att man har en begreppsapparat så att man kan ställa ledarskap i relation till andra samordningsformer. Har man bara ledarskap i sin verktygslåda blir man som den lilla grabben med hammare som bankar och slår på precis allting, säger Stefan Sveningsson.

Läs även Hon slår hål på myten om ledaren som hjälte

I boken presentera författarna sex olika former, varav ledarskap är en, som kan användas för att samordna arbetet i en modern organisation:

  • Ledarskap – bygger på frivillighet.
  • Chefskap – ett kontraktsmässigt förhållande.
  • Makt – förenat med hot och bestraffningar.
  • Grupparbete – ingen har mer inflytande än någon annan.
  • Nätverk – inflytande utövas av experter tillsammans.
  • Autonomi – hög grad av individuellt arbete.

Mats Alvesson, Martin Blom och Stefan Sveningsson har genom åren genomfört flera studier för att undersöka ledarskapets betydelse i olika organisationer. I entreprenöriella företag med en karismatisk förgrundsgestalt som till exempel framlidne Steve Jobs i Apple har ledarskapet ofta en stor betydelse, medan en grupp forskare för det mesta använder grupparbete eller nätverk som samordningsform.

– Men oavsett vilken samordningsform man väljer handlar det om att någon eller några utövar inflytande och för organisationen framåt. Och det är inte alltid chefen, säger Stefan Sveningsson.

Även om ledarskap inte är den enda samordningsformen kan det ändå vara ett kraftfullt verktyg för att göra skillnad och åstadkomma förändringar. Bra ledarskap kan öka arbetstrivseln och bidra till utveckling på både individuell och organisatorisk nivå, menar författarna.

Samtidigt kan ledarskapet utövas på flera olika sätt. I boken presenterar de sin så kallade 5P-modell för att beskriva fem olika ledarroller:

  1. Profeten – som är visionär och betonar det övergripande syftet med verksamheten.
  2. Pastorn – som predikar värderingar och moral.
  3. Psykoterapeuten – som sätter fokus på medarbetarnas inre liv och välmående.
  4. Partyvärden – som är social och stimulerande.
  5. Pedagogen – som ger medarbetarna stöd i sin utveckling.

– Först bör man alltså överväga om ledarskap är den bästa formen av samordning och därefter fundera över vilket ledarskap som ska utövas, säger Stefan Sveningsson.

Vad kan man då åstadkomma med reflexivt ledarskap?

– Vår uppfattning är att man skulle få en mer realistisk bild av vad ledarskap handlar om och bättre möjligheter att utöva ledarskap på ett meningsfullt sätt. Därmed undviks de problem som finns i många organisationer i dag. Ett reflexivt ledarskap skapar nöjda medarbetare, bättre arbetsklimat och har stora förutsättningar att lyfta hela organisationen, sammanfattar han.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.