Pionjärer i Sverige med ISO 9000 inom slutenvård

Barnkliniken vid Blekingesjukhuset är en av Sveriges första vårdavdelningar som ISO 9002-certifierat sig. Efter att internationella standarder hittills enbart använts av analyslaboratorier är nu tanken att ISO 9000 ska tillämpas även inom andra delar av slutenvården.

Barnkliniken i Karlskrona har haft ett systematiskt kvalitetsarbete sedan 1995. Arbetet med ISO 9002 påbörjades 1997, och då blev Helén Agnesson utsedd till kvalitetsansvarig sjuksköterska på kliniken, eftersom hon var engagerad i kvalitetsarbetet sedan tidigare.

– En hel del av språkbruket i standarden upplevdes som konstigt till en början, men inga delar av kvalitetsarbetet har känts irrelevant för oss, konstaterar hon.

När Kvalitetsmagasinet söker henne för ett samtal sitter hon och vakar över tio för tidigt födda barn på neonatalavdelningen, men lyckas få avlösning för att prata en stund. Kliniken har patienter i åldrarna 0 till 20 år, och inrymmer sammanlagt 25 vårdplatser.

Startade 1997

ISO 9002-arbetet drogs igång i och med att Swedac efter samråd med Socialstyrelsen 1997 satte igång ett pilotprojekt för att utröna om standarden gick att använda inom vården. Swedac sökte kliniker som ville vara pilotkliniker och testa att certifiera sig, och från barnklinikens håll var man inte sen att nappa på erbjudandet.

– Vi hade redan ett ganska omfattande kvalitetsarbete enligt modellen ”Kvalitet till er tjänst”, och ville utveckla arbetet, säger Helén Agnesson.

I början av certifieringsarbetet kände hon ett visst motstånd från andra anställda. De ifrågasatte vad det skulle vara bra för, och tyckte att det innebar onödig byråkrati. För att förklara kvalitetsarbetet för klinikpersonalen på ett pedagogiskt sätt spelade Helén Agnesson och några andra kvalitetsengagerade upp en teater, där ett patientflöde åskådliggjordes, från att barnet kom in till kliniken till utskrivning. Vid början och slut av varje process, samt vid varje punkt i ISO-systemet plingades det i en klocka, för att uppmärksamma publiken på dessa.

Motståndet försvann

När alla fått klart för sig vad kvalitetsarbetet handlade om försvann motståndet.

– Det tog ungefär ett halvår innan vi kom igång ordentligt och fick ordning på arbetet. Nu känns det som att hela personalen är mer delaktig i vårt sätt att arbeta. Vi har blivit säkrare i vårt arbete, mindre rädda för missförstånd. ISO 9000 kan användas i all sjukvårdsverksamhet, menar Helén Agnesson.

Ett antal så kallade kupp-enkäter, ”kvalitet ur patientens perspektiv”, har gjorts för att mäta hur patienterna och deras föräldrar upplever vården. Resultaten har i de flesta fall varit glädjande för kliniken, men i ett fall, där det handlade om telefonrådgivningens tillgänglighet, visade det sig att man inte nådde upp till målet. En annan sak som framkommit vid enkäterna är att föräldrarna uppmärksammat att barnkliniken är trångbodd.

– Det ger oss extra tyngd bakom vår argumentation med landstingspolitiker om att få större lokaler, konstaterar Helen Agnesson.

Ofta revision

Kliniken har valt att göra certifieringsrevision var sjätte månad. Certifieringsorgan är Semko.

– Vi gör revision så ofta för att det inte ska behöva bli så omfattande varje gång, förklarar Helén Agnesson.

Roland Jonsson jobbar med sjukvårdskvalitet på Swedac. Han ledde pilotprojektet för att utvärdera användning av ISO 9000 i sjukvården, och tror att anledningen till att det inte använts där tidigare mycket beror på tradition.

– ISO 9000 har upplevts vara skriven för verksamhet med tillverkning, och har därför hittills varit något enbart för industrin. Men i och med den nya utgåvan ISO 9000:2000 blir det lättare att använda standarden i sjukvården. Och den kommer inte att gå obemärkt förbi i sjukvården, utan kommer förhoppningsvis bli ett bra verktyg för att skapa ordning och reda i verksamheten, förutspår Roland Jonsson.

Fakta

Fakta ISO 9000 i sjukvården

Tidigare har andra verktyg använts i kvalitetsarbetet på vårdkliniker. Landstingsförbundets utvärderingsmodell QUL är kanske det vanligaste kvalitetssystemet i vården. Men i mitten på 90-talet vaknade gradvis intresset för att arbeta med ISO 9000 inom hälso- och sjukvården.

I april 1996 bestämde sig Swedac i samråd med Socialstyrelsen att genomföra ett projekt för att ta reda på om ISO 9000 skulle kunna användas inom hälso- och sjukvård och inom tandvården. Projektet, som leddes av Swedacs Roland Jonsson innebar att så kallade utbildningsrevisioner, alltså revisioner som inte syftade till certifiering, genomfördes på fyra olika kliniker. En barn- och ungdomsklinik, en medicinklinik, en klinik för oral kirurgi och en folktandvårdsklinik deltog i projektet. Slutsatsen, som presenterades våren 1999, blev att ISO 9000 ”går mycket bra att applicera inom hälso- och sjukvård samt inom tandvård”.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.