Så har kvalitetsvärlden förändrats – Tidigare chefredaktören minns tillbaka

Idag har behovet växt sig ännu starkare, varför samverkan kanske är kvalitetsvärldens mest använda ord just nu. Men redan då, för tio år sedan, pratade hennes intervjupersoner mycket om att arbeta gränsöverskridande.

– Kvalitet och miljö- och hållbarhetsfunktionerna har länge bakats ihop. Många kvalitetsansvariga hade alla de frågorna på sitt bord 2014. Det syntes också på redaktionen, på den tiden var Kvalitetsmagasinet och systertidningen Miljö & utveckling mer som en och samma redaktion. Idag har vi blivit lite mer nischade inom de olika fälten, säger hon.

Förändringsledning blev högaktuellt

En viktig förändring som Anna Nyström såg växa fram under hennes år på Kvalitetsmagasinet var människans betydelse för kvaliteten, både på grupp- och individnivå. Man hade länge pratat om medarbetarskap och vilken typ av kultur som leder till god kvalitet, nu började forskare också prata alltmer om den mänskliga hjärnans funktioner i relation till kvalitetsarbetet.

– Det kom väldigt mycket beteendevetenskaplig kunskap om varför vi reagerar som vi gör i olika situationer, och om hur det logiska och det känslomässiga hänger ihop. Det skrev vi en hel del om, säger hon.

Som en följd av det blev också förändringsledning ett högaktuellt ämne i kvalitetsvärlden.

– Behovet av att verkligen kunna motivera medarbetare och förklara syftet med det man gör, det var ett återkommande ämne även 2014. Det blev extra viktigt eftersom väldigt mycket i samhället började digitaliseras däromkring, säger hon.

Ständig diskussion kring ledningssystem

Men har allting hela tiden liknat dagens kvalitetsbransch? Nej, vissa fokusområden har faktiskt hunnit dö ut och födas på nytt, däribland Lean.

– Lean slog ju väldigt kraftigt under 00-talet, men 2014 upplevde jag att många vittnade om att det hade tappat relevans. ”Om vi jobbar med Lean? Nej det är helt ute nu” – ungefär. Enligt Lean-förespråkare handlade skiftet om att många felaktigt blandade ihop Lean med New public management, inte minst inom vården, säger Anna Nyström.

Många som tidigare hade höjt Lean-arbetet till skyarna valde att lägga ner det arbetet efter en kort tids experimenterande. Inte sällan blev Lean-arbetet personbundet och när den ansvariga eldsjälen slutade på arbetsplatsen dog hela Lean-satsningen ut.

Nu när Lean återigen lyfts fram som ett framgångsrecept för att säkra kvaliteten, tror Anna Nyström att många har hittat tillbaka till den klassiska filosofin – men utan att använda sig av det något brännmärkta begreppet.

– Det fanns också en diskussion om ledningssystem. Man frågade sig om de hade spelat ut sin roll, men landade nästan alltid i att de trots allt finns en viss nytta med ledningssystemen även om de ofta är ganska svårjobbade, säger hon.

Inte minst Iso 9001, som under 2014 genomgick en omfattande revidering – bland annat för att enklare kunna kopplas ihop med andra ledningssystem. Lättnaden över en reviderad Iso 9001 var minst lika stor som dagens längtan efter den kommande revideringen.

Både snabbrörlig och stabil

Anna Nyström återvänder till förändringsledningen. Idag är det agila synsättet nästan självskrivet i kvalitetsvärlden. Då, för 10 år sedan, ställdes ofta förändringsledning mot kvalitetsarbetet.

– Det lyftes fram som två motsatser. Kvalitetsarbetet ansågs vara något som skulle ske långsamt. Det skulle vara systematiskt och strukturerat. Innan någonting förändrades skulle uppgiften dras genom hela förbättringscykeln. Förändringsarbete däremot, då var det accepterat att agera snabbt på exempelvis kundens förändrade behov eller nya förutsättningar, säger hon, och tillägger att den förändrade synen på dessa frågor till viss del kan förklaras med digitaliseringen.

– Det gjorde hela kvalitetsbranschen mer snabb, men det tog nog ett tag att ställa om självbilden där. Det vill säga hur ska vi förhålla oss till att det går allt snabbare men att det ska också vara stabilt och långsiktigt.

Den tidigare chefredaktören tror inte att kvalitetsbranschen riskerar att förlora sitt existensberättigande, just för att vissa typer av utmaningar aldrig mattas av.

– Ledningens engagemang är en sådan återkommande punkt, både som en framgångsfaktor och som en utmaning om den brister. Det har nog inte förändrats särskilt mycket ännu, så där finns det mer att lyfta.