Kvalitetspionjären Edwards Deming blev känd genom att föreläsa om kvalitet inom japansk industri efter andra världskriget. I början av 1950-talet höll han ett antal kurser i kvalitetstekniska och statistiska metoder för japanska industrimän och ingenjörer. En del menar att han satte kvalitet på kartan inom många japanska företag. Som ett erkännande för Demings insatser instiftades i Japan 1951 Demingpriset, ett prestigefyllt pris som ges till företag som lyckats väl med sitt kvalitetsarbete och personer som gjort framstående insatser inom kvalitetsområdet.
Kvalitetsikonerna om Demings 14 budord: Lade grunden till offensiv kvalitetsutveckling
Förbättringsarbete
Allt fler kvalitetschefer längtar tillbaka till det renodlade förbättringsarbetet utan fluff. Här kommer lite klassisk kvalitet i form av Demings 14 punkter - att begrunda, diskutera och använda sig av i kvalitetsutvecklingen. För ibland är det helt enkelt läge att go back to basics.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I Sverige är Bo Bergman och Bengt Klefsjö två mycket välkända professorer som i decennier har tillgängliggjort kvalitetskunskap. De håller med om att Deming har betytt mycket för att sprida förståelsen för kvalitetsområdets vikt.
När Deming tog fram de 14 punkterna höll det industriella landskapet på att förändras, förklarar Bo Bergman. Amerikanska idéer, som delvis var glömda på hemmamarknaden, mötte japansk kultur och japanska förhållningssätt under uppbyggnaden av japansk industri efter andra världskriget.
– Viktiga amerikanska bidrag kom från området Scientific Management med bland andra Frederick Taylor, från Walter Shewharts syn på kvalitet och från amerikanska experter anlitade av general MacArthur för uppbyggnaden. Också Edwards Deming och Joseph Juran gav viktiga bidrag till mixen av idéer, säger han, och tillägger att Deming var skicklig på att fånga, formulera och på ett karismatiskt sätt föra fram viktiga principer som låg till grund för framgångarna.
Demings formulering av ett system av principer som låg bakom viktiga japanska framgångar hade enligt Bo Bergman enorm inverkan på amerikansk industri.
– Inte minst på grund av videon ”If Japan can, why can’t we”, som kan ses på YouTube, fick många upp ögonen för vad Deming hade att säga. Demings punkter har fortfarande ett stort inflytande på kvalitetsområdet.
Bengt Klefsjö instämmer:
– Deming tillsammans med Walter Shewhart och Joseph Juran har till stor del lagt grunden till det vi idag kallar offensiv kvalitetsutveckling. Vi brukar säga att offensiv kvalitetsutveckling är ett system som omfattar värderingar, arbetssätt och verktyg. Tyngden i Demings 14 punkter ligger på de principer en framgångsrik organisation måste arbeta efter, säger han.
Tolkningen av vissa punkter har dock uppdaterats över tid sedan de formulerades för 40 år sedan och en del grundbegrepp har fått ny innebörd menar Bergman och Klefsjö. Exempelvis har tolkningen av kundbegreppet vidgats. Idag är framtida generationer en viktig kundgrupp och därmed behövs också ett fokus på att värna om vår miljö och våra naturresurser förklarar de.
Är några av dessa punkter daterade?
– Det har hänt mycket sedan början av 1980-talet då Deming tog fram sina 14 punkter. Då var exempelvis kontrollaktiviteter väldigt centrala inom kvalitetsområdet. Många kontrollanter kontrollerade produkter som producerats långt tidigare och på andra platser – ofta resulterade detta i ett stort slöseri. Punkt 3: ”Sluta försöka kontrollera in kvalitet” behövdes då som väckarklocka, men idag skulle man inte formulera sig så, säger Bo Bergman.
Är några punkter extra viktiga?
– Ett modernt och framgångsrikt arbete med kvalitetsutveckling måste vila på ett gott ledarskap. Så de punkter som är kopplade till ledarskap kan anses vara extra viktiga. Men läser man punkterna utifrån den aspekten så är alla koppade till ledarskap i en eller annan mening. Faktum är ju att Deming, i den svåra konkurrenssituation USA befann sig i vid början av 1980-talet, tog fram listan med 14 punkter för att betona en förnyad syn på ledarskap, säger Bengt Klefsjö och tillägger:
– Deming slår fast att hans 14 punkter inte enbart avser ledarskap inom industrin utan att de har en generell tillämpning. Han understryker detta påstående med hjälp av exempel från sjukvård, banker, skolor och andra branscher. Demings syn på delar av dagens begrepp ”socialt ansvarstagande” framgår också tydligt ur förordet till ”Out of the Crisis”.
Bo Bergman instämmer:
– Jag håller med, de flesta punkterna ställer starka krav på ledarskap! I detta ligger också synen på medarbetarna och vad vi i Sverige kallar ”medarbetarskap”. Många av punkterna handlar också om detta och var baserade på, får vi erkänna, ett tämligen svagt empiriskt underlag. Men tiden har kommit i kapp! Ta exempelvis Punkt 8 ”Fördriv rädslan”. Idag har Amy Edmondsson baserat på sin forskning om psykologisk trygghet gett ett tydligt underlag för varför denna princip inte bara känns högst mänsklig men också vilande på en gedigen forskningsmässig grund.
Demings 14 punkter
- Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring
- Övergå till det nya kvalitetstänkandet
- Sluta försöka kontrollera inkvalitet
- Anlita bara en leverantör och värdera inte enbart efter pris
- Förbättra ständigt varje process
- Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete
- Betona ledarskap
- Fördriv rädslan
- Riv ner barriärerna mellan avdelningarna
- Sluta med slogans – vidta åtgärder istället
- Avskaffa ackord
- Ta bort hindren för yrkesstolthet
- Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling
- Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen
Från Bo Bergmans och Bengt Klefsjös bok Kvalitet från behov till användning.