Människor måste vilja integreras, heter det ofta. Men även den som vill kan få det tufft, visar en ny avhandling om arbetsmarknadsintegration av Andrey Tibajev, på Institutet för framtidsstudier vid Linköpings universitet.
– Kunskaper från hemlandet är lägre värderade på svenska arbetsmarknaden än de kunskaper som införskaffas i Sverige. Utrikesfödda som kommer till Sverige börjar på en lägre position lönemässigt jämfört med vad de hade i hemlandet, och jämfört med inrikesfödda personer, säger Andrey Tibajev till Esbri.
Svårt nå hela vägen
Att lära sig språket och skaffa en svensk utbildning blir viktigt för att komma längre. Men att komma lika långt som inrikesfödda är likväl svårt.
Andrey Tibajev har även tittat på egenföretagandet bland utrikesfödda och har funnit att de som drivit företag i sitt hemland tidigare är dubbelt så benägna att starta eget även i det nya hemlandet jämfört med de som är födda i Sverige. Har man gjort något tidigare blir det lättare att göra det igen, menar han. Även om han överraskades av skillnaden.
Han konstaterar också att även om Sverige är ganska bra på att anpassa integrationspolitiken så behöver diskrimineringen på arbetsmarknaden minska. Som det är nu tas inte humankapitalet till vara. Utrikesfödda får sällan tjänster som matchar deras faktiska kunskaper, menar han, utan får nöja sig med sämre tjänster än de hade i hemlandet.
Viktigt med utbildning
– För integrationen är det oerhört viktigt att satsa på högkvalitativ, kostnadsfri och tillgänglig utbildning och möjligheten för individer att kunna investera i utbildning. Här behöver man nog titta närmare på vad de tillfälliga uppehållstillstånden gör för den möjligheten, eftersom de ger människor en väldigt kortsiktig horisont, säger Andrey Tibajev.
Att många utrikesfödda väljer att starta eget i Sverige är dock inget nytt. En förklaring till det är att Sverige i en internationell jämförelse har en förhållandevis låg andel företagare. Många andra länder är helt enkelt bättre på att fostra entreprenörer.
Företag chans till inkomst
Men diskrimineringen på arbetsmarknaden kan vara ytterligare en förklaring, menar Lina Aldén, docent vid Linnéuniversitetet, vars forskning fokuserar på ekonomiska skillnader utifrån etnicitet, sexuell läggning och kön. I brist på andra jobbmöjligheter blir egenföretagandet chansen till en egen inkomst helt enkelt.
Det är dock inte bara positivt, menar hon, då det ytterligare kan göra integrationen i samhället svårare, då många utrikesfödda håller sig inom sin egen etniska grupp. Plus att det för den här gruppen företagare är svårare att få finansiering.
Läs Andrey Tibajevs avhandling The value of immigrants’ human capital for labour market integration här.