Viktigt med äkta människor

Multitasking, livspussel och måste-bara. Dagens effektivitetshets gör att vi rusar genom livet i en allt snabbare takt. Men för att vara effektiv krävs förmågan att njuta här och nu.

Viktigt med äkta människor

I den omtalade tv-serien Äkta människor tar nästa generations robotar, så kallade hubotar, steget in i människornas, hem, arbeten och relationer. Och även om serien klassas som science fiction känns steget inte allt för långt borta. Vi lever idag i en värld av ständig strävan efter effektivitet, vare sig det gäller arbetet eller privatlivet. Dagarna räcker helt enkelt inte till. Och tänk vad skönt att ha en hyfsat mänsklig robot som utan att frusta och ge sura blickar tar på sig de där tråkiga monotona arbetsuppgifterna och som kanske till och med tar hand om disken och slänger ihop en välsmakande middag på kvällen.

I ett av seriens avsnitt befinner vi oss på ett lager där personer av kött och blod har utkonkurrerats. Här jobbar bara någon enstaka människa kvar, och även de under hot om att ersättas. Förpackning och lastning sköts istället av hubotar och visst har avvikelserna minskat drastiskt men likaså lusten att mol mänsklig allena ta en kaffekopp i fikarummet. Och tänk efter, visst agerar vi ibland som målinriktade robotar som prioriterar bort en lång lunch och ett snack med kollegan i korridoren för att hinna klart listan med att-göra och sedan stressa hem till nästa måste-bara. Säger inte ordet livspussel väldigt mycket om hur vi ser på våra liv idag?

Att faktiskt ägna lite extra tid till att värna om de sociala relationerna på jobbet kan dock både få dig och organisationen att må bättre och dessutom bli mer effektiv. Det menar Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av författarna till boken Sociala relationer i arbetslivet.

– Sociala relationer är något av de viktigaste vi har och det får både individen och organisationen att fungera, konstaterar hon.

För individen innebär sociala relationer på arbetsplatsen att man blir sedd och bekräftad. Det innebär att man bygger tillit och ingår i en gemenskap. Relationer med medarbetare och ledare betyder också att man får en yrkesidentitet och lär sig hantera det jobb man ska göra och de krav man har på sig. Därmed bidrar goda sociala relationer till bättre hälsa hos individen.

Enligt henne är sociala relationer egentligen en definition av en organisation. Det handlar om att många personers insatser ska samordnas för att nå ett mål.

Men effektivitetshetsen knackar på. Och kraven i arbetslivet ökar. För att klara detta är det viktigt att tillhöra ett kollektiv. När människor stöttar varandra ökar bland annat kreativiteten, det släpper loss idéer och gör det enklare att lösa problem. Se bara på det faktum att det finns ett samband mellan gemensamma fikaraster och ökad effektivitet. De medarbetare som fikar två gånger om dagen är gladare, trivs bättre med sina jobb och är mer effektiva. I all fall om man tror de de 8 000 tillfrågade i undersökningen Work Life från Manpower och Kairos Future som gjordes 2010. Dock är det inte helt klart om det är fikarasten i sig som skapar gemenskap och en positiv stämning eller om det är så att en arbetsgrupp där stämningen är hög fikar oftare.

Men i allt för slutna sociala grupper kan relationen bli viktigare än arbetet, och effektiviteten minska, menar Annika Härenstam. Likaså kan stora förändringar i arbetslivet, som exempelvis omorganiseringar, snabbt bryta ned de sociala relationerna. Allt mer slimmade organisationer kan få människor att ständigt tvingas bygga nya relationer vilket leder till att de till slut slutar bry sig.

– Att bygga sociala relationer är tidskrävande och det är oerhört viktigt att främja detta i en organisation. Det är lönsamt att investera i social gemenskap, säger Annika Härenstam.

För att främja detta tipsar hon om att bygga arenor för en dialog om jobbet. Exempelvis kontinuerliga formella möten där man diskuterar och formulerar mål och uppdrag, där det är högt i tak och öppen tillit mellan ledare och medarbetare, där man ger och tar kritik och beröm och där man löser saker tillsammans i grupp.

– Den här typen av interaktion och kommunikation kan inte ersättas med enkelriktad information via mejl eller intranät.

Och det är just värden som interaktion som även ses som mest värdefulla bland arbetsgivare. En undersökning från careerbuilder.se visar att nio av tio arbetsgivare värderar emotionell intelligens, EI, högre än IQ. Och 76 procent anger att de inte skulle anställa någon som har ett högt IQ men ett lågt EI. Anledningarna var att känslomässigt intelligenta personer är empatiska, motiverar andra och vet hur man löser konflikter på ett effektivt sätt.

Så kanske kan inte hubotar ersätta människan med hela sitt register? Kanske är det inte endast avvikelserna som är viktiga? Kanske måste vi tänka nytt om effektivitet?

För visst är vi mer och mer på språng, på väg mot ett mål, utan att kanske reflektera över det värdefulla vi möter på vägen. Det märks inte minst på att ordet multitaska från engelskans multitasking (att ha förmågan att göra flera saker samtidigt) har fått stort genomslag i Sverige. Vi ska ha många bollar i luften samtidigt och helst kunna sköta flera uppgifter på en och samma gång. Men att mutitaska behöver varken vara effektivt eller eftersträvansvärt. Det där livspusslet slutar i en enda röra av icke uppfyllda eller dåligt avklarade uppgifter. År 2012 kanske den riktiga svårigheten istället är att lära sig monotasking, eller monotaska på svenska. Att helt enkelt lära sig att inte kasta runt pusselbitarna i 200 knyck utan att fokusera på att lägga en och en i tagen och njuta av den bild som tillslut växer fram. Att göra det där som är så enkelt och låter så banalt, att leva här och nu, carpe diem!

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.