Lars Sörqvist har under flera decennier kunnat följa kvalitetsforskningen både nationellt och internationellt. Med examina som både civilekonom och civilingenjör kom han 1995 till konsult- och utbildningsföretaget Sandholms Associates och disputerade några år senare på KTH med en avhandling om kvalitetsbristkostnader.
Sedan 2005 är han vd på Sandholms Associates men har behållit en fot inom den akademiska världen, bland annat med en docentur på KTH och gästprofessur på Shanghai University. Förra året utsågs han dessutom till president i den internationella kvalitetsorganisationen IAQ (International Academy for Quality).
Pionjärer inom kvalitetsforskning
Kvalitetsforskningen har visserligen uråldriga traditioner, men etablerades på allvar i och med industrialismen. En av pionjärerna var den amerikanske fysikern Walter Shewhart, verksam inom Bell labs och Western Electric, som under tidigt 1900-tal lade grunden för det moderna kvalitetsarbetet. Bland annat utvecklade han tillämpade statistiska metoder för kvalitetsstyrning, initierade systematiskt förbättringsarbete genom den så kallade Shewhart Cycle, som senare blev PDCA-cykeln, och fokuserade på betydelsen av kvalitet utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
Bland hans ”lärjungar” fanns även Joseph Juran och Edwards Deming, vars teorier om ständiga förbättringar utgjorde grunden för modern kvalitetsutveckling.
– Kvalitet var på den tiden liktydigt med kontroll, ofta slutkontroll. Men med Juran och Deming infördes ett nytt tänkande som betonade vikten av kvalitetsstyrning i alla led. Fokus förflyttades från kontroll av slutprodukter till att bygga in kvalitet och förebygga fel i processerna. Det var ett resonemang som sedan vidareutvecklades av japanerna som tog in ett managementperspektiv och betydelsen av ledningens engagemang, förklarar Lars Sörqvist.
Generisk kvalitetsforskning
Men även om fokus till en början låg på tillverkningsindustrin har kvalitetsforskarna de senaste 30 åren allt mer börjat intressera sig för andra områden, som till exempel skola och sjukvård. Enligt Lars Sörqvist är det i grund och botten positivt att kvalitetsforskarna vidgat perspektiven och sätter fokus på kvalitetsutmaningarna inom nya områden.
Samtidigt skulle många behöva läsa på och utnyttja de forskningsrön som redan finns framtagna inom kvalitetsrörelsen, menar han.
– Det finns en risk att delar av den forskning som bedrivs blir kontraproduktiv. Man inser inte att kvalitet är ett generiskt område där kunskaperna har ett vidare användningsområde och tror inte att kvalitetsutveckling inom till exempel lastbilstillverkning har någonting med sjukvården att göra. Därmed missar man mycket av den kunskap som redan finns framtagen, konstaterar han.

Samverkan mellan forskare
Lars Sörqvist skulle även vilja se större samverkan inom forskningsvärlden. I Sverige finns visserligen SQMA (Swedish Quality Management Academy), som gemensam plattform för kunskapsutbyte inom kvalitetsforskning. Men på det internationella planet finns få motsvarande samarbetsformer.
– Det som är olyckligt är att många inom forskarvärlden stängt in sig på sin kammare. På 1980-talet åkte man på konferenser för att utbyta idéer. Men numera väljer man att istället sitta på egen hand och publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter, som väldigt få läser och som inte vänder sig till praktiker, säger han.
Lars Sörqvist betonar vikten av att kvalitetsforskarna lever som man lär och strävar efter att leverera värde för dem verksamheten är till för, det vill säga företag och organisationer.
– Det viktiga är inte i vilken utsträckning man som forskare citeras i vetenskapliga tidskrifter, utan vilken påverkan man har på företag och organisationer. Gapet mellan teori och praktik måste bli mindre, understryker han.
Lyssna till kunderna
Det som måste genomsyra kvalitetsforskningen i ännu högre utsträckning är vad Lars Sörqvist kallar ”voice of customers”, kundernas röst.
– Forskningen styrs i mångt och mycket av vilka pengar som stoppas in. Företagen vet vad de vill ha. Men däremot finns en tendens att den politiska styrningen blir för hård. Det är inte alltid som statliga forskningsmedel ger bäst utväxling, konstaterar han.
Sedan länge betraktas Japan i dag som världsledande inom kvalitetsforskning. Och en av framgångsfaktorerna är just den tradition av samverkan som finns mellan forskare och praktiker, menar Lars Sörqvist.
– Flera av mina japanska kollegor arbetar vid sidan av sin forskning som styrelsemedlemmar i stora japanska industriföretag – en utveckling som i dag även börjas synas i Kina.
Det är otroligt viktigt att forskarna är ute i verkligheten och är nära involverade i företag och organisationer, understryker han.
– Här har de så kallade industridoktoranderna, som har en fot i näringslivet och den andra i den akademiska världen, en viktig roll att spela. Men det skulle behövas fler initiativ i den vägen. Kopplingen och utbytet mellan forskare och praktiker måste bli ännu starkare, säger han.
Fakta
Fem teman för kvalitetsforskning
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel har Anders Fundin, forskningsledare SIQ och professor Mälardalens universitet, Johan Lilja, docent Mittuniversitetet, Yvonne Lagrosen, docent Mälardalens universitet, samt Bjarne Bergquist, professor Luleå tekniska universitet definierat fem teman som är särskilt viktiga för kvalitetsutveckling och därmed kvalitetsforskning under det kommande decenniet.
1. Tillämpade systemperspektiv betonar vikten av bredare perspektiv. Det handlar om att skapa en bild av kunder och intressenter för att bättre förstå processer som skapar värde. Då kan även tids- och livscykelperspektiv utvecklas. Det kan till exempel handla om en metall som levereras från återvinning för att upparbetas till en bilkomponent och som sedan återvinns när bilen skrotas.
2. Stabilitet i förändring ringar in dynamiken mellan stabilitet och förändring. Ny kunskap kan leda till bättre modeller för att leda och styra genom snabba förändringar. Det kan också leda till förbättrade arbetssätt för att driva förändring och stabilitet samtidigt.
3. Modeller för smart självorganisering är praktiskt validerade modeller som kan ge ledare stöd i att kombinera och balansera självorganisering och självstyrande team med traditionellt ledarskap. Det handlar om hur vi kan lära av teori, av varandra och av nya experiment.
4. Integrering av hållbar utveckling gäller såväl ekonomisk som ekologisk och social hållbarhet. Det handlar även om att bygga ny kunskap som förbättrar kommunikationen för att skynda på integrationen av hållbar utveckling.
5. Ett högre syfte är en stark drivkraft för förbättringar och hjälper till att driva fram resultat i organisationer. Hur kan en verksamhets kvalitetsutveckling länkas samman med högre syften, som till exempel en hållbarare framtid?
Källa: Total Quality Management & Business Excellence.
Hållbarhet på operativ nivå
Att det krävs samverkan med forskarvärlden är inte minst viktigt för att kunna lösa de nya samhällsutmaningar som hamnat på de kvalitetsprofessionellas bord. Det gäller bland annat hållbarhet där kvalitetsmetodiken visat sig vara en framkomlig väg.
– Det har länge pratats om hållbarhet – men mestadels på strategisk nivå. Det som nu behövs är att föra ned frågorna på operativ nivå för att det verkligen ska hända någonting. Redan när ISO 14001 introducerades på 1990-talet var det många kvalitetschefer som fick uppdraget att ta fram ledningssystem för miljö. Men hur jobbar vi på operativ nivå i dag? Om vi inte bara fokuserar på dagens kunder och andra intressenter, utan även framtidens blir det ett naturligt fokus på hållbarhet, säger han.
Digitalisering inte bara it-system
En annan fråga där kvalitetsforskarna kan bidra med ny kunskap är digitaliseringen. Digitalisering handlar inte bara om nya smarta it-system. Teknikutvecklingen måste bli en del av verksamhetens utveckling och kopplas till strategier och mål för att skapa värde och där har kvalitetsforskarna en viktig roll att spela för att hitta nya lösningar.
Men digitaliseringen kan omvänt också innebära stora vinster i kvalitetsarbetet – inte minst genom att det öppnat upp för ett mer datadrivet förbättringsarbete. Genom återkoppling av information i realtid från uppkopplade produkter och processer kan kvalitet byggas in på ett nytt sätt, menar Lars Sörqvist.
– Här har kvalitetsforskarna en viktig uppgift för att klargöra kvalitetsprofessionens roll i digitaliseringen? Hur kommer kvalitetstänket in i digitaliseringen? Hur kan kvalitetsprofessionen bidra till värdeskapande digitalisering och förbättra förmågan att möta behov och förväntningar? , säger han.
Viktigt forskarna är på tå
Även om kvalitetsforskningen kommit långt finns fortfarande många vita fläckar på forskningskartan. Det gäller den forskning som bedrivs såväl internationellt som nationellt.
– Svensk kvalitetsforskning håller visserligen hög klass internationellt sett. Men det gäller att vi är på tå för att försvara vår position. Framtidens forskning måste bedrivas i nära samarbete med företag och organisationer för att verkligen komma till praktisk nytta, sammanfattar Lars Sörqvist.