Inga produkter i varukorgen.
3 tips till den ofrivilliga chefen – ”Fosterställning i duschen och champagne”
Ledarskap Vad gör man om man tilldelas ett chefsansvar men känner att man inte är lämplig, trots att omgivningen tycker det? Till Kvalitetsmagasinet lyfter den ofrivilliga chefen Vilhelm Hanzén tre konkreta tips för att vända skutan.
Vilhelm Franzén.
Maktfullkomlig, prestigefylld och statushungrig. Nidbilderna av den klassiska chefen i populärkulturen är många, och inte särskilt tilltalande. Men hur är det ställt med den inte lika uppmärksammade chefen, den som egentligen inte vill vara chef?
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Oftast beskrivs den här gruppen som mer lämpade än de som aktivt strävar efter att styra och ställa. Men hur ska de hantera sin oförmåga att chefa? Det här vet Vilhelm Hanzén allt om, eftersom han själv befinner sig i den situationen.
– Jag avskyr att vara chef. Jag har ofta ångest inför jobbrelaterade samtal och en underliggande känsla av att vara orimlig eller otydlig gentemot den jag ska ha möte med, även då min omgivning intygar mig om att jag inte alls är orimlig i egenskap av chef, säger han.
Så hur hamnade han här? För åtta år sedan grundade han PR-byrån Gul, som i dagsläget utgörs av åtta personer. Han ser företaget som sin bebis förklarar han. Det är därför han ändå har fortsatt i chefsrollen trots de negativa aspekterna som fortfarande kommer med uppdraget.
– Att se resultatet av vårt arbete gör allting värt det. En bekant brukar säga att chefskapet innebär en mix av fosterställning i duschen och att fira med champagne. Det är topparna som gör att jag fortsätter, för utan kontraster blir livet lite för intetsägande för mig, säger han.
Men den ofrivilliga chefen som inte är entreprenör då, som inte arbetar med sin bebis och inte får toppar i form av champagne? Exempelvis tjänstemannen inom offentlig sektor som har blivit chef för att den har en spetskompetens eller är ovanligt erfaren inom ett särskilt fält, hur ska den resonera?
– Jag tror att det är bra att påminna sig om att just de egenskaperna som gör att man inte gillar chefsrollen är de som gör en extra lämplig. Det faktum att man inte gillar att peka med hela handen gör förmodligen att man upplevs som mer trygg. Och om man vågar prata om sin sårbarhet öppnar det upp för en starkare kultur, det gäller också inom större organisationer skulle jag säga, säger han.
Vilhelms 3 tips till den ofrivilliga chefen
Bygg ett bredare bollplank
Många chefer har bara en eller ett par personer som den bollar jobbrelaterade frågor med. Kanske beror det på en inneboende rädsla för att se sårbar ut, eller för att man inte är van vid en platt organisation, men oavsett har man allt att vinna på att bolla frågeställningar med så många vettiga människor som möjligt. Någon som är chef, någon som absolut inte är det, personer från olika sektorer och med olika erfarenheter. Välj inte bara någon som liknar dig till bollplank, då riskerar du att missa viktiga perspektiv.
Lita på din intuition
Ibland känns det som att man är helt fel ute med ett arbetssätt eller en satsning, men ofta är det dåligt självförtroende som spökar. Den ofrivilliga chefen är inte lika kompromisslös i sitt tillvägagångssätt som den som aktivt söker sig till chefskap. Det kan innebära att man tvivlar mer på sina beslut än vad som är nödvändigt. Då är det läge att lita på sin egen förmåga att fatta kloka beslut – särskilt om det breda bollplanket ger grönt ljus.
Läs böcker för att vila och lära
Såväl skönlitteratur som facklitteratur stärker den osäkra chefen i sin yrkesroll eftersom båda ger återhämtning och stänger av grubblerier för ett ögonblick. Riktigt vass facklitteratur som utvecklar ledarförmågor kan också bli en förlängning av bollplanket. En sådan bok är Dare to lead av Brené Brown, som handlar om hur det moderna chefskapet bör fokusera mer på djupt mänskliga egenskaper snarare än omänskliga dito – som historiskt sett har lyfts fram.
