Flera källor ger bättre beslutsfattande

– Den nya boken har samma utgångspunkt, men vänder sig främst till chefer och alla andra som fattar strategiska beslut. HR och ledarskap ligger ju nära varandra, konstaterar han.

Sök fakta på olika håll

Begreppet evidensbaserad management för kanske tankarna till behandlingsmetoder inom vården, men här handlar det snarare om att göra det till en vana att leta upp information som stödjer eller motbevisar ett påstående eller antagande.

– För att bli professionell i ditt beslutsfattande krävs ett kritiskt förhållningssätt och kunskap om hur du fattar beslut som bottnar i evidens. Jag vill skapa medvetenhet om vad vi baserar våra beslut på. Vi tror gärna att vi är rationella och systematiska, men i praktiken är vi fullproppade med tankevurpor. Det leder bland annat till att vi gärna förenklar och kategoriserar lite väl mycket, menar Henrik Tangen.

Inom managementområdet kan evidens komma från exempelvis samlad kunskap och erfarenhet från praktiker, behov och förväntningar från kunder, data och kunskap från organisationen eller vetenskaplig litteratur.

– De tre källor som oftast ligger till grund för beslutsfattande inom managementområdet är egna erfarenheter, formell utbildning och magkänsla. Vi har också ofta en dragning åt att följa trender och att titta på vad andra gör. En bra bit längre ner på listan kommer vetenskapliga källor, vilket är problematiskt. Att använda ett mer analyserande förhållningssätt skulle ge bättre utfall vid beslutsfattande, menar Henrik Tangen.

En ”expert” räcker inte

Frågan är då om det i stället skulle kunna gå att hitta samlad kunskap som utgör bättre underlag för beslutsfattande.

– Det handlar inte om att försöka göra en vetenskaplig studie varje gång det behöver fattas ett beslut inom organisationen, utan mer om att vara uppmärksam på vilken typ av källor som behövs och vilka tankevurpor som riskerar att leda till ett sämre beslut. Fler källor är generellt bättre än en enda.

Henrik Tangen påpekar att det till exempel inte självklart är rätt att ringa till en konsult, såvida denna inte i sin tur är noga med evidensen.

Läs även: Nudging en puff i rätt riktning

Böcker ska ifrågasättas

Köper man en bok är det viktigt att hålla koll på vem som har skrivit boken, hur och varför. Populärvetenskapliga böcker kan vara bra, men det är viktigt att ha i åtanke att nästan vem som helst kan ge ut en bok. Kanske är syftet att driva försäljning av en viss typ av tjänst. Som läsare gäller det att hålla koll på förutsättningarna.

– Tyvärr finns inte alltid referenser i böcker. Det kanske ibland finns svepande formuleringar som ”forskning visar att”, men ingen källhänvisning som gör det möjligt för mig som läsare att läsa underlaget. Och en del glorifierade idéer som blir bästsäljare finns det inget som helst vetenskapligt stöd för.

Ett tips är att söka sig in på högskolors och universitets hemsidor och leta fram de böcker som används som kurslitteratur inom olika kurser. Lärosätena ofta litteratur med en god vetenskaplig bas, menar Henrik Tangen.

Läs även: Skepsis mot att datorer fattar beslut i offentlig sektor

Övergripande frågor att ställa sig om beslutsunderlag

• Var och hur har denna evidens samlats ihop?
• Är denna den bästa tillgängliga evidens som går att tillgå?
• Finns det tillräckligt med evidens för att nå en slutsats?