Inga produkter i varukorgen.
Leif Östling: ”De japanska filosofierna behöver dammas av”
Förbättringsarbete I ett samhälle som ständigt göds med buzzwords och nya trender växer behovet av att gå tillbaka till kvalitetsfältets kärna. Här berättar den tidigare Scania-ledaren och affärsmannen Leif Östling om sina favoriter bland de klassiska japanska kvalitetsfilosofierna.
Leif Östling. Foto: Ellinor Gotby Eriksson
Lean-fantasten Leif Östling tog ständiga förbättringar till svensk industri under 80-talet. Under sitt yrkesliv har han inspirerats av flera tonsättande kvalitetsgiganter, och använt sig av alltifrån Edward Demings 14 punkter till Toyota-vd:n Eiji Toyodas arbetssätt. Den sistnämnda blev han nära bekant med efter ett studiebesök på Toyota-fabriken i Japan, och det är just det gamla japanska synsättet på kvalitet som Leif Östling skulle vilja se mer av idag.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– I tillverkning av såväl produkter som tjänster finns det ett flöde av aktiviteter. I detta flöde måste det finnas balans, det vill säga en avcheckning för varje steg i flödet, avrapportering vid eventuella avvikelser, analys, insättning av relevant åtgärd och sedan uppföljning av åtgärdens effekt. Det här kan tyckas självklart, men det fungerar bara fullt ut om kulturen tillåter det, säger Leif Östling.
Eji Toyoda ifrågasatte ofta den västerländska syn på ansvarsfördelning.
– Han sa att han inte förstod sig på vårt stuprörstänk. Var och en fokuserar på sitt lilla ansvarsområde och glömmer bort att titta på hur deras insatser integreras i helheten. I Asien har man istället ett utpräglat holistiskt synsätt – och det är det enda som fungerar om man verkligen vill säkerställa att kunden får det som den betalar för. Kunden betalar inte endast för en liten del av produkten eller tjänsten. Kunden betalar för helheten, säger han.
Syns inte finns inte
Det är endast med hjälp av ett holistiskt förhållningssätt som en lärandekultur kan växa fram förklarar Östling. Först när alla i arbetslaget ser sig som en del av någonting större blir avvikelserapporteringen en naturlig del av förbättringsarbetet.
– Det ska aldrig finnas någon skam i att berätta om brister. En verksamhet där avvikelserapportering bestraffas är dömd att misslyckas, säger han.
Japan, Kina och Korea lyfter sedan många decennier fram ledarskapets betydelse i kvalitetsarbetet, mer så än andra länder, menar Leif Östling. Det japanska begreppet gemba betyder ”den verkliga platsen” – alltså där värde skapas, till exempel fabriksgolvet.
Genchi Genbutsu betyder ”gå och se själv” och handlar om att ledare måste observera verkligheten och förstå problemen direkt snarare än att skapa en massa resurskrävande mellanled.
– Chefer i väst sitter för mycket på sina kontor skulle jag säga. De förlitar sig på att inhyrda konsulter ska ta fram lösningar på företagets alla problem, men konsulterna löser ju specifika problem på enskilda avdelningar. Det är upp till chefen att gå ut i verkligheten och se rotorsakerna till att problemen uppstår från första början, säger Leif Östling, och tillägger:
– Inom ett utvecklande ledarskap omsätter en chef sina teoretiska kunskaper till praktiska kunskaper som hela verksamheten kan dra nytta ifrån.
Som man sår får man skörda
Slutligen lyfter Leif Östling fram Trädgårdsprincipen Nemawashi som en metod som stärker kvalitetskulturen.
– Det handlar kort och gott om att plantera där jordmånen är frisk och bra. Det ger ringar på vattnet eftersom de som befinner sig på avdelningar där myllan är sämre och där det inte växer lika bra kommer att börja snegla mot den plats där utvecklingen frodas, säger han.
Nemawashi handlar också om att vattna medarbetarna med verktyg och feedback – men inte övervattna. Medarbetarna behöver generellt minst lika mycket frihet och tillit för att kunna blomstra. Trädgårdsstyrning kan alltså ses som motsatsen till detaljstyrning.
Så hur står sig svenskt kvalitetsarbete idag enligt Leif Östling? Bra, men långt ifrån fullfjädrat. Förbättringsarbetet saknar som bekant är en mållinje.
– Vi har kommit långt sedan 70-80-talet då svenska företag och organisationer präglades av ett tydligt hierarkiskt tänk. Tyvärr har andra länder i Europa, till exempel Tyskland, inte kommit lika långt på den punkten. Sverige kan dock inte luta sig tillbaka. Vi måste lyfta fram de här klassiska flödesfiliosofierna på nytt – för det är en färskvara som kräver ständigt underhåll.
