– Jag kallar det ‘villkorad flerspråkighet’ – flerspråkighet stöds retoriskt, men i praktiken under villkoret att den främjar integrationsmål och svenska språkutveckling, säger Maria Papakosma, forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Mångfalden i svensk förskola är begränsad – tydlig policyförskjutning
Social hållbarhet En ny studie från Umeå universitet visar att tankarna kring mångfald och flerspråkighet i förskolors policydokument är tydligt villkorad. Nationella riktlinjer lägger stort fokus på framtida kompetensförsörjning, vilket gör att stödet för flerspråkiga barn beroende av hur snabbt de lär sig svenska.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Flerspråkighet lyfts ofta fram som något positivt i förskolornas policys, men med dubbla förväntningar. Att barn lär sig ytterligare språk är enbart positivt om svenskan går framåt. Samtidigt har förskolans uppdrag breddats och förskoleaktörer navigerar ständigt i en resursparadox där policy, resurser och praktiska villkor inte alltid går samman. Socioekonomiska faktorer påverkar även utbildningsjämlikheten.
– Förskolan har fått ett mycket bredare och mer komplext uppdrag. Det är viktigt att vara medvetna om vad den innebär för hur vi arbetar med mångfald, säger Maria Papakosma i pressmeddelandet.
Det blir allt viktigare att förstå hur policy fungerar i praktiken, i takt med att Sverige får allt större kulturell och språklig mångfald. Det konstaterar Maria Papakosma.
– Forskningen visar att mångfalds och likvärdighetsfrågor i förskolan inte kan lösas med enkla lösningar. Det krävs en helhetssyn som tar hänsyn till hur olika faktorer samverkar, säger hon.


