Scanias kvalitetsarbete präglas av The Scania Way, vilket är företagets kulturbeskrivning och ledningssystem. The Scania way utgörs bland annat av av Scania Production System (SPS), ett lean-inspirerat tillverkningssystem byggt på principer som ”kunden först”, ”respekt”, ”laganda”, ”ansvar” och ”eliminering av slöseri”. SPS är vida uppmärksammat i branschen och globalt, och lyfts ofta fram som ett exempel på ett väl utarbetat organisatoriskt system.
Det är också orsaken till att begrepp som ”fånga ledningens öra” inte är särskilt relevant inom Scania, menar Mattias Söderholm, kvalitetschef på Scania Sverige.
– När det här lanserades på 90-talet skedde det för att ledningen var övertygad om att Scania behövde ett system som genomsyrade hela verksamheten. Därför såg man till att systemen verkligen rullades ut i alla led, säger han.
Produktionssystemet och den noggrant inpräntade Scania-kulturen har lett till att medarbetarna drivs av ett ”rätt från mig”-tänk, förklarar Mattias Söderholm – ett förhållningssätt som underlättar att varje medarbetare får eget mandat över sitt arbete.
– Alla medarbetare ute på golvet ska känna ett väldigt stort egenansvar över det lokala förbättringsarbetet. Om den förändring man vill genomföra påverkar företagets grundprocesser, ja då behöver man såklart synka det med en chefsfunktion en eller två snäpp upp.
Scanias gemensamma språk minimerar beslutstider
Ledningsspråk del 4
Industri-draken Scania bygger sitt kvalitetsarbete på två tydliga modeller. Det tydliga ramverket innebär att alla medarbetare har ett uttalat ansvar för förbättringar, vilket gör begreppet ”fånga ledningens öra” i stort sett överflödigt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Om det är en satsning som kostar väldigt mycket pengar behöver förankringen göras ytterligare några snäpp upp i hierarkin berättar Mattias Söderholm. Men i de flesta fall drivs förbättringsarbetet av tillit, där högsta ledningen vare sig kan eller vill ha insyn i alla förfiningar som görs.
– Vi har en grundfilosofi som bygger på att om vi alla har samma information så kommer vi också att fatta samma beslut i olika frågor. Om alla medarbetare vet företagets riktning och vad kunderna efterfrågar kan man trycka ned beslutsmandaten långt ner i leden, säger han.
Hur skapas då det gemensamma språket i praktiken? Enligt Mattias Söderholm handlar det både om en tydlig onboarding-process och sedan en stor dos träning.
– Vi tränar arbetslagen i problemlösning och har fokusgrupper som får fokusera på förbättringsfilosofin Kaizen. Detta skapar förståelse för kvalitetsarbete i såväl vardagen som i de större processerna.
Scania arbetar intensivt med mångfald och inkludering som en del av företagskulturen. Det gör att språkförståelsen – och då inte förståelsen för olika etniska språk utan förståelsen för olika typer av terminologier – ständigt hålls uppdaterad.
– Om vi är medvetna om att vi inte alltid uttrycker oss på samma sätt, då förstår vi också vad vi ska lyssna efter. Om en montör ska presentera något för produktionsenhetens chef till exempel, då har de kanske olika terminologi i grunden – men här kommer de ändå förstå varandra och därav hitta gemensamma lösningar.


