Så bygger Moa Holm en tandvård där fler får plats

– Jag insåg att hur vi organiserar oss påverkar vår möjlighet att hjälpa patienterna på bästa sätt, säger hon.

Det blev startpunkten för ett skifte. Hon ville inte bara vara en del av verksamheten – hon ville förbättra den. Det ledde vidare till en master i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd vid Jönköping University, där hon får verktyg för att omsätta engagemang i struktur.

I dag är hon klinikchef och tandläkare på Aqua Dental i Östersund – och en av finalisterna till Årets kvalitetsprofil 2026.

Vi flyttar tillbaka några år i tiden. När hon 2023 fick möjlighet att starta upp en ny klinik i Östersund var förutsättningarna speciella. Det fanns inga invanda arbetssätt, inga lokala rutiner och en tydlig utmaning: att möta en stor efterfrågan på tandvård i en region där det är svårt att rekrytera.

– Vi var fyra personer första dagen. I dag är vi 30, säger hon. Det har varit en otrolig resa att få vara med och bygga upp allt från grunden – från hur lokalerna ska fungera till vilka arbetssätt vi ska ha. Vi hade egentligen inga lokala arbetssätt på plats i början.

Ska hålla i en större organisation

Tillväxten har varit snabb. Men det har också ställt krav på struktur. Det som fungerade när alla satt i samma rum behövde översättas till ett arbetssätt som håller i en större organisation.

En central fråga har varit hur rätt information når rätt person i rätt tid. Här har kvalitetsarbetet blivit avgörande.

– Från början kunde vi lösa mycket muntligt. Det går inte när man blir fler. Då måste man bygga system som fungerar.

Den kanske viktigaste förändringen handlar om hur arbetet organiseras runt patienten. Traditionellt arbetar tandläkare och tandsköterska tätt tillsammans, medan andra funktioner ligger mer vid sidan av. På kliniken i Östersund har man i stället byggt team där flera yrkesroller samverkar i patientflödet.

Det innebär att arbetsuppgifter fördelas utifrån kompetens, inte tradition. Receptionister, tandsköterskor och tandhygienister tar ett större ansvar i flödet, vilket frigör tid för tandläkare att fokusera på det som kräver deras kompetens.

– Det är lätt att tänka att man gör saker själv för att det går snabbast. Men då utnyttjar vi inte teamets fulla potential.

Resultaten är tydliga. De team som arbetat med det nya upplägget har ökat antalet tandläkarbesök med cirka 60 procent. Samtidigt har mängden utförd vård per timme ökat.

Det handlar inte bara om fler patienter – utan om mer värdeskapande vård.

– Risken annars är att man gör fler besök men inte hinner med det som behövs. Där har vi sett att det här arbetssättet faktiskt stärker kvaliteten.

Följer siffrorna

För att följa utvecklingen har kliniken tagit fram egna kompletterande mått. Ett centralt mått är antal besök per tandläkartimme, kopplat till tillgänglighet. Men det kompletteras med mått på utförd vård, arbetsmiljö och ekonomi.

Helheten är avgörande.

– Vi vill inte bara göra mer. Det ska vara hållbart också – för patienterna, medarbetarna och verksamheten.

Mätningarna används som ett stöd i dialogen. De gör utvecklingen konkret och ger en gemensam bild av nuläget.

– Det är lättare att prata om siffror. Vad säger det här oss? Vad behöver vi göra mer av? Siffrorna blir en gemensam utgångspunkt där vi kan mötas, oavsett yrkesroll. Det blir mindre personligt och mer konkret. Då kan vi tillsammans analysera vad som faktiskt händer i verksamheten, vad som fungerar bra och vad vi behöver justera för att komma vidare.

Samtidigt kräver arbetet tålamod. Alla förändringar syns inte direkt i data. Då gäller det att hålla i riktningen.

Minst lika viktigt som struktur och mätning är kulturen. Moa Holm arbetar aktivt för att skapa en miljö där medarbetare vågar bidra.

– Jag ser klagomål som engagemang. Om en av mina tandläkare eller tandhygienister säger att något inte fungerar så finns det en vilja att göra det bättre.

Uppmuntrar att prata om avvikelser

Det gäller också hur verksamheten hanterar avvikelser. I stället för att undvika fel uppmuntras medarbetare att rapportera dem.

– Ju fler avvikelser vi ser, desto bättre. Då vet vi vad vi kan förbättra. För mig är det ett tecken på att vi har en kultur där man vågar lyfta saker som inte fungerar. Det är först då vi kan förstå vad som händer i våra processer och faktiskt göra förändringar som gör skillnad i vardagen.

För medarbetare som kommer från andra arbetsplatser kan det ta tid att vänja sig vid kulturen – som ofta ser annorlunda ut i tandvårdsbranschen. Därför arbetar Moa Holm medvetet med psykologisk trygghet och dialog.

Hon är också tydlig redan i rekryteringen. För att passa in krävs att man vill arbeta i team och bidra till förändring. Att vara lagspelare och trivas i utveckling är en grundförutsättning.

Förbättringsarbetet drivs stegvis. I stället för att införa nya arbetssätt i hela organisationen på en gång testas de i mindre skala.

Ofta börjar man med de team som är mest motiverade. När resultaten blir synliga sprids arbetssätten vidare – inte genom styrning uppifrån, utan genom att medarbetare själva delar med sig.

– Då blir de ambassadörer. Det är mycket starkare än att jag som chef säger att alla ska göra på ett visst sätt.

En viktig del är också att skapa utrymme för reflektion. Teamen följer upp sitt arbete, diskuterar vad som fungerat och vad som kan förbättras.

– Det är där lärandet sker. Det är när vi stannar upp tillsammans och faktiskt pratar om det vi gör som vi kan förstå varför något fungerade eller inte. Annars är det lätt att bara fortsätta i samma spår utan att utvecklas.

En av de svåraste frågorna för Moa Holm handlar om tillgänglighet. För att möta patienternas behov krävs ofta utökade öppettider. Samtidigt måste verksamheten vara en attraktiv arbetsplats.

– Jag skulle vilja ha ännu större flexibilitet i schemat för att kunna ta emot fler patienter. Men vi måste också ta hänsyn till medarbetarnas liv.

Det blir en ständig avvägning. Här finns inga enkla lösningar, menar hon. I stället handlar det om att hitta kompromisser och fortsätta utveckla arbetssätten.

Patienterna är drivkraften

Trots ett stort fokus på system och struktur är det inte det som är den starkaste drivkraften; det är det mötet med patienterna som är.

Hon beskriver patienter som länge stått utanför tandvården – med dålig munhälsa, låg självkänsla och begränsade möjligheter i livet. När de får hjälp förändras situationen.

– Det handlar inte bara om tänder. Det handlar om att få tillbaka sin självständighet.

Det perspektivet genomsyrar hennes syn på kvalitet. Det handlar ytterst om vilken nytta verksamheten skapar. För Moa Holm är kvalitetsarbete inget projekt som blir klart. Det är ett förhållningssätt.

– Vi kommer aldrig vara bäst. Men vi ska alltid sträva efter att bli bäst. För mig handlar det om att inte slå sig till ro och känna att vi är klara. Det finns alltid något vi kan göra lite bättre – i mötet med patienten, i samarbetet eller i våra arbetssätt. Det är den drivkraften jag vill att vi ska ha med oss varje dag.

Tre nycklar i Moa Holms kvalitetsarbete

1. Team före individ: Arbetet organiseras utifrån hela patientflödet, där varje yrkesroll bidrar med sin kompetens.
2. Mätning som stöd: Egna kompletterande mått gör utvecklingen konkret och skapar gemensam riktning.
3. Kultur för förbättring: Psykologisk trygghet och aktiv hantering av avvikelser driver lärande i vardagen.