Standarder är långt ifrån byråkrati för Bledar Beqiri

Gemensamt är att arbetet ska leda till något som fler kan använda, lita på och utveckla vidare.

– Standardisering är en del av kvalitetsinfrastrukturen. För mig hänger kvalitet, samhällsnytta och hållbarhet ihop, säger han.

Bledar Beqiri är en av finalisterna till Årets kvalitetsprofil 2026. När han började på SIS hade han ingen lång bakgrund inom standardisering. Han beskriver själv starten som en period där han visste att han inte visste.

Det som först lockade var möjligheten att bidra till något större. Med tiden har intresset fördjupats – och i dag ser han allt tydligare hur den stora samhällsnyttan avgörs av detaljerna.

Tre krav på standarden

En standard måste vara logisk, tydlig och repeterbar. Den ska kunna användas av olika företag, branscher och organisationer. Och den måste vara tillräckligt robust för att fungera även när förutsättningarna varierar.

– Det är detaljerna som skapar standarden i slutändan. Allt måste stämma överens för att det ska bli robust.

Det är också här hans roll blir tydlig. Experterna kan tekniken, branschen och behoven. Bledar Beqiri leder processen, skapar struktur och hjälper gruppen att formulera kunskapen så att den blir användbar.

Standardisering är i grunden ett samarbete. Ofta leder han grupper med forskare, tekniska experter, företag och branschföreträdare. De har kunskapen – han har processen.

Det kräver både ödmjukhet och tydlighet.

– Jag kan inte allting. Men jag kan hjälpa experterna att tydliggöra saker.

För att skapa engagemang börjar han med delaktighet. Varje person behöver förstå varför just deras kompetens behövs. Därefter handlar det om roller, riktning och ägarskap.

Alla ska veta vad de bidrar med. Alla ska också förstå att standarden inte är en SIS-produkt, utan något som experterna själva ska ha hjälp av.

Samtidigt är arbetet sällan friktionsfritt. Standardisering innebär kompromisser. Olika företag och experter kan ha starka uppfattningar om hur något bör formuleras.

– Ibland får man fråga: kan du vara nöjd med 80 procent av det du vill, om någon annan också får 80 procent? Det är väldigt sällan alla kan få 100 procent.

För Bledar Beqiri är det en central del av kvalitetsarbetet – att skapa samsyn utan att förenkla bort det viktiga.

Ser helheten allt mer

Parallellt med det operativa arbetet har han under de senaste åren allt mer riktat blicken mot kvalitetsinfrastruktur. Det handlar om hur standarder, mätningar, testning, certifiering och institutioner tillsammans skapar tillförlitlighet i samhället.

Han har bland annat modererat ett samtal om kvalitetsinfrastruktur på miljökonferensen COP29, med fokus på hur kvalitet kan bidra till hållbar handel. Han har också arbetat med frågor om nationell kvalitetsinfrastruktur i bland annat Nordmakedonien och Zambia.

I de sammanhangen blir kvalitetsarbetet konkret på en annan nivå. Hur kan ett land bygga system som gör produkter säkra, mätbara och möjliga att handla med? Vilka standarder behövs? Vilka laboratorier? Vilken certifiering?

– Det är intressant att se hur kvalitet fungerar på global nivå. Hur institutioner pratar med varandra och hur systemen hänger ihop.

Han beskriver det inte som ett ensidigt utbildande från Sverige till andra länder. Snarare handlar det om att förstå vad som fungerar i olika sammanhang – och att bygga vidare tillsammans.

Ett av de projekt som gör honom särskilt engagerad just nu handlar om läcksökning med hund vid vatten- och gasledningar.

Metoden finns redan. Hundar och hundförare används för att hitta läckor. Men det saknas en tydlig kvalitetsstämpel för hur arbetet ska genomföras, vilken kompetens som krävs och hur resultatet ska återkopplas till exempelvis energi- och VA-bolag.

När frågan kom till SIS blev uppdraget att skapa struktur.

Vad behöver hundföraren kunna? Vilka egenskaper behöver hunden ha? Hur ska själva läcksökningen genomföras? Vilken återkoppling ska beställaren få?

Väg mot kvalitetssäkring

Projektet är på väg mot remiss, och förhoppningen är att det senare också ska kunna kopplas till certifiering.

– Det är ett väldigt bra exempel på vad standardisering kan vara. Det handlar inte bara om produkter, utan också om tjänster och metoder som behöver kvalitetssäkras.

För Bledar Beqiri illustrerar projektet standardiseringens styrka. En idé från en person kan växa till ett gemensamt arbete där energibolag, utförare och myndigheter tillsammans skapar ett system som fler kan lita på.

Samtidigt har erfarenheten gjort honom mer selektiv. I dag vet han att allt inte behöver bli en standard.

Ett projekt om nedbrytning av förpackningsmaterial blev ett viktigt steg till den insikten. Arbetet startade 2020 och handlade om att ta fram en teknisk specifikation för hur ett laboratorium skulle kunna testa om ett förpackningsmaterial bryts ned.

Efter remiss kom många kommentarer. Vissa delar fungerade inte i Sverige. Marknaden såg annorlunda ut än väntat. Samtidigt förändrades lagstiftningen och nya krav tillkom.

Arbetet fick tas om.

– I dag hade jag ifrågasatt behovet mycket mer från början. Behövs det här verkligen? Och om behovet finns: vad är det absolut viktigaste som måste vara med?

I grunden handlar också förbättringsarbetet om något så konkret som att förenkla. Bledar Beqiri beskriver äldre standarder som ibland kunde vara mycket korta och tydliga. Några sidor räckte för att förklara vad som skulle göras. Med tiden har vissa standarder blivit längre, mer detaljerade och svårare att använda.

Det är inte alltid en utveckling i rätt riktning.

– För mig handlar förbättring om att göra det enklare att använda. Det ska inte ta en dag att förstå vad en standard handlar om.

Beprövad kunskap måste värnas

Här spelar också generationsskiften en roll. När personer i slutet av karriären lämnar och nya kommer in uppstår nya frågor: Varför gör vi så här? Kan det göras enklare? Behöver processen se ut på det här sättet?

– Samtidigt finns det mycket som redan fungerar väl, och det är avgörande att vi bygger vidare på detta utan att förlora något på vägen – beprövad kunskap är en trygghet som måste värnas, säger han.

Den typen av ifrågasättande ser Bledar Beqiri som en viktig drivkraft i utvecklingen.

En annan del av hans arbete handlar om att förklara vad standardisering faktiskt är.

Många använder standarder utan att veta hur de blir till. De kan uppfattas som något färdigt, nästan givet. Men bakom varje standard finns människor, diskussioner, avvägningar och kompromisser.

– Det finns de som tror att standarder kommer från himlen och att man bara ska följa dem. Exakt så är det inte – alla kan vara med och visa riktningen.

Det är också därför han vill bredda bilden av kvalitetsarbete. Kvalitet är inte bara interna processer och dokument. Det kan handla om att bygga system som gör handel möjlig, att stärka hållbarhetsarbete eller att säkra produkter och tjänster i samhällen där infrastrukturen ännu inte är fullt utvecklad.

Om Bledar Beqiri skulle utses till Årets kvalitetsprofil 2026 skulle det betyda mer än personlig uppskattning. För honom skulle det vara ett kvitto på att arbetet med kvalitetsinfrastruktur är viktigt – och behöver synliggöras.

Han vill visa att kvalitet kan vara ett verktyg för att lösa samhällsproblem. Det kan handla om klimat, handel, säkra produkter eller nya tjänster.

– Kvalitetsarbete är inte bara processer och dokument som många tycker låter tråkigt. Det kan handla om att gå in i ett samhällsproblem och se hur kvalitet kan vara med och lösa det.

Härnäst väntar det som Bledar Beqiri beskriver som lite av en höjdpunkt i hans kvalitetsarbete: han ska bidra med sin standardiseringsexpertis i en internationell förstudie som syftar till att kartlägga intressenters behov i utvalda låg- och medelinkomstländer, kopplat till användningen av kommande Iso‑standarder för mensprodukter – ett arbete som SIS och Sverige leder.

Tre nycklar i Bledar Beqiris kvalitetsarbete

1. Struktur i komplexitet: Leder experter och omvandlar kunskap till användbara standarder.
2. Kvalitetsinfrastruktur: Ser standarder som en del av ett större system för tillit, handel och hållbarhet.
3. Förenkling som förbättring: Strävar efter att göra standarder tydliga, praktiska och användbara.