Hallå där… Nr 30 på Mäktiga-listan Bjarne Bergquist

På årets lista över Sveriges mest inflytelserika personer inom kvalitetsutveckling placerar sig Bjarne Bergquist på plats 30. Som professor i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet har han under lång tid arbetat med forskning, utbildning och datadrivet förbättringsarbete inom både industri och samhällskritiska verksamheter.

Hur känns det att bli utnämnd till en av årets viktigaste kvalitetsprofiler 2026?

– Det är hedrande att bli uppmärksammad på det här sättet. Samtidigt lägger jag inte alltför stor vikt vid listor i sig – det viktiga är det långsiktiga arbetet med att utveckla området. Men jag ser det som ett kvitto på att det vi gör uppmärksammas.

Vad tror du ligger bakom att du uppfattas som en profil inom kvalitetsbranschen?

– Jag tror det handlar om en kombination av lång tid i fältet och att jag representerar ett starkt forskningsområde inom kvalitetsteknik. Jag har också varit medförfattare till läroböcker, vilket gör att många möter våra perspektiv tidigt i sin utbildning.

Hur ser du på din egen roll i kvalitetsbranschen idag?

– Min roll är lite tudelad. Administrativa uppdrag begränsar utrymmet för egen forskning, men inom forskning och undervisning driver vi tydligt datadrivet förbättringsarbete.

Framåt ser han AI som ett område där kvalitetsprofessionen behöver ta större plats.

– Generativ AI ger snabba svar, men är ofta svår att granska och mindre bra på verkligt kreativa lösningar. Därför behöver vi både stärka vår egen kompetens och bli bättre på att använda AI kritiskt och effektivt.

Vilka inspirationskällor har varit viktigast för dig?

– George Box, Stewart Hunter, Douglas Montgomery och Geoffrey Vining. Alla har stark koppling till statistiskt tänkande och experimentell metodik, vilket jag ser som centralt för kvalitetsutveckling.

Vad har du arbetat mest med det senaste året?

– Det senaste året har jag främst arbetat med projektledning kopplat till industrins gröna omställning och vår europeiska universitetsallians.

Samtidigt har forskningen fokuserat på statistisk analys för prediktivt järnvägsunderhåll och erfarenhetsåterföring från perioder med underhåll i egen regi.

– Jag är särskilt nöjd med att vi lyckats kombinera metodutveckling med konkreta tillämpningar i en samhällskritisk sektor.