Forskaren: tekniken är bara halva lösningen – så får du samspelet att fungera

”Andrea Eriksson tilldelas årets Levipris för sina långvariga och genomgripande insatser som förenar arbetsmiljöforskning, ingenjörsutbildning och praktisk tillämpning i verksamheter. Andrea Eriksson för vidare arvet efter Lennart Levi genom att visa att ledarskap inte är en ”mjuk” sidofråga, utan en central teknisk och organisatorisk komponent i en hållbar verksamhet – där MTO-perspektivet (människa-teknik-organisation) blir ett konkret verktyg när ny teknik införs och system omformas.”.

– Jag visste att några kollegor hade nominerat mig men jag trodde inte att jag skulle vinna. När de ringde upp och läste upp motiveringen kände jag mig otroligt rörd och hedrad, berättar Andrea Eriksson för Kvalitetsmagasinet.

I ett pressmeddelande om tilldelningen säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer: 

– Andrea Eriksson har haft ett avgörande genomslag i ingenjörsutbildningen genom att utveckla interprofessionellt lärande och verklighetsnära undervisningsmoment som tränar framtidens ingenjörer att förstå vården och andra verksamheter som komplexa MTO-system där designbeslut påverkar både säkerhet, kvalitet och arbetsmiljö.

Andrea Eriksson undervisar ingenjörsstudenter bland annat till att se tekniken i sin helhet där hon drar från den egna forskningen rörande arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. 

– En del av mina studenter läser medicinteknik och till dem vill jag förmedla att inte missa teknikens kontext och därmed helheten. Det vill säga, att man alltid tänker att det är fel på tekniken i sig när och missar samspelet mellan människa, organisation och teknik och därav kanske också den egentliga felande länken, säger Andrea Eriksson. 

Det innebär ett hälsofrämjande ledarskap

Till exempel kan det handla om brister i organisationens rutiner eller att den nya tekniken skapat en stress vid införandet. 

Samspelet mellan människa-teknik-organisation, MTO-perspektivet, är inte per se bortglömt idag, enligt Andera Eriksson. Men hon betonar att det lever starkare inom vissa branscher och svagare inom andra.

– I de branscher med ett starkt säkerhetstänk, som kärnkraftsindustrin till exempel så lever det kvar. Men även inom andra branscher, så som i hälso- och sjukvården, så tror jag att man skulle ha stor nytta av att tänka mer utifrån systemperspektivet. 

Kan MTO-perspektivet användas som ett verktyg vid verksamhetsutveckling?
– Absolut, att tänka konkret: vad är människan, individen och vilka förutsättningar finns? Man kan se det som ett analytiskt ramverk eller använda det som en bred ingång där man sedan konkretiserar vad perspektivet symboliserar i det egna systemet. 

Andrea Eriksson är också författare till ”Handbok för hälsofrämjande ledarskap” där hon behandlar praktiska metoder och vägledning.

– Ett hälsofrämjande ledarskap är att hela tiden ha perspektivet: vad är det som främjar hälsa i arbetsorganisationen? Ibland kan det lätt förenklas till ”friskvårdbidrag” men det är såklart bara en liten del där ett gott hälsofrämjande ledarskap ser helhetsperspektivet och är proaktivt. Till exempel kan det handla om att ha tydliga mål och en rimlig arbetsbelastning men också om relationer och att arbetet känns stimulerande.